And I will Go On Til my hands bleed.
Jag skriver mycket idag märker jag.
Jag är lite för trött för att resa mig från stolen och jag har insett så många saker, att jag måste skriva ner dem.
Jag antar att Hamlet fortfarande är vaken. Eller så är han det och jag vet inte bara om det.
FÖrresten varför namnet Hamlet? Jo det är en av mina favorit böcker, eller snarare favorit karaktär.
Jag är lite svag för Shakespeare, det är jag. Jag tycker hans ord lyser av sanning.
Jag gillar Mercutio också, men det var så länge sedan jag läste Romeo och Julia så hans repliker sitter inte riktigt i huvudet nu.
Min drömroll är förstås Hamlet eller Mercutio.
"A Plauge on both of your houses! They made worms meat outta me!"
Jag menar...man kan inte toppa det.
Men jag ämnar försöka. Ända sen skolavslutningen har jag blivit mer bitter. Ja, jag saknade alla.
Vad jag skrev i inlägget "Truth" är totalt sannt. Jag hatade alla för att de försvann.
Och nu ska menigen "Och mest av allt hatade jag mig själv" komma.
Men jag är trött på att hata mig själv. Jag har gjort det tillräckligt. Så det hatet blev som ett andra skinn på min hud.
Ibland grät jag, ibland skrek jag ut min ilska.
Men vad hjälper det kära läsare? EN dåres skrik kommer inte långt, trots att han har fler röster i huvudet.
Som ni alla vet kan ju ingen annan höra dem.
Det är enklare att vara arg på sig själv än andra.
Jag är inte arg längre. Just nu så har jag insett, ja att folk vill iväg.
Vad ska jag göra åt det.
Jag väntar på att minnen, de BRA minnena ska komma tillbaka. Just nu är allt så förvirrat.
Hela min värld är snedvriden.
Det är som att titta på en sådan där 3D bild och försöka se vad det är.
Men saker är bättre nu. Jag kommer alltid sakna er, ni var mina bästa vänner.
Faktist.
Jag minns dagen efter jag trodde mamma var död och jag var tvungen att räkna mina steg för att inte spy eller svimma.
Titta ner i golvet och tänka "Flytta foten 23 steg flytta andra foten 24 steg"
Sådant hjälper när man inte vill tänka på verkligheten. Då drog ni upp mig, klappade mig på ryggen.
Och alla gånger jag säger till mig själv att jag är världens sämsta skådis och ni gör verkligen allt för att motbevisa.
Eller min 18 årsdag....åh jag var så glad!
Jag visste bara inte att saknaden kunde göra en så galen bara.
Och hela tiden verkade alla ha det så bra, ingen annan saknade.
Jag förstod det inte...
Jag kanske är en av de där blödiga människorna som har lätt för att sakna.
Fan, jag saknar min katt Frode, hur han brukade ligga på min rygg när jag låg i TV Soffan.
Jag saknar min Morfar och att han sa Cokis istället för Coca Cola (han gillade också Vanilla Coke!) bara för att jag sa det när jag var liten.
Helvete jag saknar till och med dagliga nyheter med Steve Irwin (Krokodiljägaren) och hans galenskaper.
Han var en äkta hjälte och inget annat.
Jag har försökt avsäga mig själv många gånger i livet. En gång försökte jag bli rockare (Jessica kan tala om när jag kom till stenbarnen i Neongröna örhängen och nitarmband av plast).
En annan gång föröskte jag bli Elisabeth (Nej, inte Lisa. Jag heter Elisabeth i mellannamn duh!) vilket innebar att jag också kallade mig Elisa för ett kort tag. Jag kommer inte exakt i håg karatärsdragen, men det spelar ingen roll, det gick inte så fort Styvfarsan kom in i bilden.¨
Jag körde ett snabbt försök att bli fjortis och gå på Frikis och svettis och ha lite mer "normala" kläder men det gick totalt fel.
Fast efteråt är det kul att skratta åt.
Man kan inte avsäga sig hipp som happ. Man kan förändras.
Det är skillnad.
Och nog har jag förändrats. Kanske inte på utsidan (ÄN) men jag känner det här i hjärtat.
Författare har allid problem med slut. Och titlar. Jag har varken slutfört detta....brev? Text? stycke? erkännande? eller titelerat det.
Sådant är mycket viktigt för mig. Men eftersom denna text handlar om att förändras, att dela på sig...
Varför återigen inte ta ett citat från Secret Window?
"You strike me as the kind of guy who's on the lookout for a head he can knock off with a shovel"
Vilken sak att säga förresten...
Jag är lite för trött för att resa mig från stolen och jag har insett så många saker, att jag måste skriva ner dem.
Jag antar att Hamlet fortfarande är vaken. Eller så är han det och jag vet inte bara om det.
FÖrresten varför namnet Hamlet? Jo det är en av mina favorit böcker, eller snarare favorit karaktär.
Jag är lite svag för Shakespeare, det är jag. Jag tycker hans ord lyser av sanning.
Jag gillar Mercutio också, men det var så länge sedan jag läste Romeo och Julia så hans repliker sitter inte riktigt i huvudet nu.
Min drömroll är förstås Hamlet eller Mercutio.
"A Plauge on both of your houses! They made worms meat outta me!"
Jag menar...man kan inte toppa det.
Men jag ämnar försöka. Ända sen skolavslutningen har jag blivit mer bitter. Ja, jag saknade alla.
Vad jag skrev i inlägget "Truth" är totalt sannt. Jag hatade alla för att de försvann.
Och nu ska menigen "Och mest av allt hatade jag mig själv" komma.
Men jag är trött på att hata mig själv. Jag har gjort det tillräckligt. Så det hatet blev som ett andra skinn på min hud.
Ibland grät jag, ibland skrek jag ut min ilska.
Men vad hjälper det kära läsare? EN dåres skrik kommer inte långt, trots att han har fler röster i huvudet.
Som ni alla vet kan ju ingen annan höra dem.
Det är enklare att vara arg på sig själv än andra.
Jag är inte arg längre. Just nu så har jag insett, ja att folk vill iväg.
Vad ska jag göra åt det.
Jag väntar på att minnen, de BRA minnena ska komma tillbaka. Just nu är allt så förvirrat.
Hela min värld är snedvriden.
Det är som att titta på en sådan där 3D bild och försöka se vad det är.
Men saker är bättre nu. Jag kommer alltid sakna er, ni var mina bästa vänner.
Faktist.
Jag minns dagen efter jag trodde mamma var död och jag var tvungen att räkna mina steg för att inte spy eller svimma.
Titta ner i golvet och tänka "Flytta foten 23 steg flytta andra foten 24 steg"
Sådant hjälper när man inte vill tänka på verkligheten. Då drog ni upp mig, klappade mig på ryggen.
Och alla gånger jag säger till mig själv att jag är världens sämsta skådis och ni gör verkligen allt för att motbevisa.
Eller min 18 årsdag....åh jag var så glad!
Jag visste bara inte att saknaden kunde göra en så galen bara.
Och hela tiden verkade alla ha det så bra, ingen annan saknade.
Jag förstod det inte...
Jag kanske är en av de där blödiga människorna som har lätt för att sakna.
Fan, jag saknar min katt Frode, hur han brukade ligga på min rygg när jag låg i TV Soffan.
Jag saknar min Morfar och att han sa Cokis istället för Coca Cola (han gillade också Vanilla Coke!) bara för att jag sa det när jag var liten.
Helvete jag saknar till och med dagliga nyheter med Steve Irwin (Krokodiljägaren) och hans galenskaper.
Han var en äkta hjälte och inget annat.
Jag har försökt avsäga mig själv många gånger i livet. En gång försökte jag bli rockare (Jessica kan tala om när jag kom till stenbarnen i Neongröna örhängen och nitarmband av plast).
En annan gång föröskte jag bli Elisabeth (Nej, inte Lisa. Jag heter Elisabeth i mellannamn duh!) vilket innebar att jag också kallade mig Elisa för ett kort tag. Jag kommer inte exakt i håg karatärsdragen, men det spelar ingen roll, det gick inte så fort Styvfarsan kom in i bilden.¨
Jag körde ett snabbt försök att bli fjortis och gå på Frikis och svettis och ha lite mer "normala" kläder men det gick totalt fel.
Fast efteråt är det kul att skratta åt.
Man kan inte avsäga sig hipp som happ. Man kan förändras.
Det är skillnad.
Och nog har jag förändrats. Kanske inte på utsidan (ÄN) men jag känner det här i hjärtat.
Författare har allid problem med slut. Och titlar. Jag har varken slutfört detta....brev? Text? stycke? erkännande? eller titelerat det.
Sådant är mycket viktigt för mig. Men eftersom denna text handlar om att förändras, att dela på sig...
Varför återigen inte ta ett citat från Secret Window?
"You strike me as the kind of guy who's on the lookout for a head he can knock off with a shovel"
Vilken sak att säga förresten...
Gracias
Wow, så kommentarerna var inte så farliga som jag trodde.
Jag skulle vara gldare, men jag spydde nyss i toan efter att jag hittade ciggen som Hamlet köpte.
Den dumma jäveln brukade bara vara en röst i mitt huvud, men igår gick han ut och köpte cigg.
Och rökte upp tre ser jag.
Jag har ett minne av att jag drack en cider på Pergola, så det förklarar vart växeln försvann.
Dude. Om jag har åtta teatermänniskor i huvudet + Hamlet + Mitt elaka monster + mig själv: 10 röster
Wow. Och jag måste ta ipren för alla.
Guh vad jag mår illa.
Det hjälper nte med händerna i väggarna heller. Jag skämtar inte, jag trodde det var händer i väggarna.
Nu ska jag ta ett bad och hoppas att jag druknar eller sånt, för om Hamlet nånsin gör om detta så kommer jag önska att han var död.
Vad jag blev full av? Meh, vi har massa alkohol kvar sen min mottagning. Halvöppnade och allting.
Jag skulle vara gldare, men jag spydde nyss i toan efter att jag hittade ciggen som Hamlet köpte.
Den dumma jäveln brukade bara vara en röst i mitt huvud, men igår gick han ut och köpte cigg.
Och rökte upp tre ser jag.
Jag har ett minne av att jag drack en cider på Pergola, så det förklarar vart växeln försvann.
Dude. Om jag har åtta teatermänniskor i huvudet + Hamlet + Mitt elaka monster + mig själv: 10 röster
Wow. Och jag måste ta ipren för alla.
Guh vad jag mår illa.
Det hjälper nte med händerna i väggarna heller. Jag skämtar inte, jag trodde det var händer i väggarna.
Nu ska jag ta ett bad och hoppas att jag druknar eller sånt, för om Hamlet nånsin gör om detta så kommer jag önska att han var död.
Vad jag blev full av? Meh, vi har massa alkohol kvar sen min mottagning. Halvöppnade och allting.
Meh.
Jag läser inga kommentarer just nu ok? Mest för att jag är rädd vad de ska säga och jag är trött.
Förklaringen är: Jag var ensam hemma, full och vriden av at titta på "Secret Window"
Och Hamlet kom ut.
Och nu luktar mitt hår rök utan att jag minns varför.
Nu ska jag sova, Förlåt och Ursäkta men nu är jag så trött.
I know I Can do it.
Förklaringen är: Jag var ensam hemma, full och vriden av at titta på "Secret Window"
Och Hamlet kom ut.
Och nu luktar mitt hår rök utan att jag minns varför.
Nu ska jag sova, Förlåt och Ursäkta men nu är jag så trött.
I know I Can do it.
TRUTH
Vodka och Whiskey är jag inte PATETISK!
För att bevisa det ska jag skriva att jag skrattar: Ha Ha Ha Ha Ha.
Tänk om slutet på livet var ett blankt papper med massa HA HA HA på. Det är lite som "Lurad!"
This is the end of line.
Jag avskriver mig härnu kära läsare. Jag saknade mina vänner så efter skolavslutningen, men det var inte ömsesidigt.
Kanske. Vad bryr jag mig.
Det här var tänkt att vara ett avskedsbrev, att jag äntligen slet upp mina vrister som det blodiga Hej Då vi/ni alla färtjänar.
Men jag har lovat att inte att göra något innan London. Men nu pratar Whiskey och Vodka och jag skriver OCH BRYR MIG INTE!
NI FÖRVSANN! ORD ORD ORD sa Hamlet och han dog.
Ni har det säkert bra, I USA, med era Donken jobb och era vackra ansikten och era kärlekar.
Jag drack min sista pucko för ett tag sen och NI KAN OCKSÅ DÖ!
För jag är död, sandra är död. Mort Rainey är död. Shooter tog över och det har jag också gjort.
(Stephen King referens till er som inte vet AKA Secret Window)
Alla är så döda, slicka ertt blod.
Sandra är så död! Fatta! Det är inte Vodkan som talar det har jag vetat läääänge.
Det visste jag så fort som alla vara glada att slippa varandra. Att slippa Sledrajs.
ERA DUMMA....ni visste inte vad ni missacde! SLedrajs är dött det med, det spyr likmossa!
Jag biter mig i handen och saknar alla er, jag saknar Lisa ELinaSabina Dorothea Rebecca Anneli Jessica, MEN INTE NI.´
"WOOHHOO vi har tagit studenten, jag hatar DAMER,, jag hatar HELA TEATERGRUPPEN, jag äslakar alla andra förutom teatern, sandra fyfan va du är JOBBIG!"
Jag hör er i mitt huvud. Hela tiden. er röster om vad ni tycker och tänker."
så, om ni inte vill känna mig fine. Jag ska inte känna er mer, ni är som döda för mig, jag hatar er alla.
Ni jag hater inte, men ni är som DÖDA.
Och ingen fara, sandra är död hon med,. snart så snart, låtom oss bedja!
Detta är slutet, jag är inte full som jag gav er intrycket av, utan jag är bara så galen.
Ni finns inte mer.
MEN INTE JAG HELLER SÅ RÄTTVISAN ÄR VIS!
Mort: "I know I can do it," Todd Downey said, helping himself to another ear of corn from the steaming bowl. "I'm sure that in time, every bit of her will be gone and her death will be a mystery... even to me."
Från Secret Window (ja den finns som film)
Mysterier är vi alla. Era dödsfall kommer vara som mysterier till kig tillslut. Trots att jag har blod på mina händer.
HEY, LISTEN!
Oh Gud, jag hadde en fruktansvärd mardröm.
Jag var någonstans i en stor och hög sal, med vita väggar och shackrutigt golv.
Det fanns långa vita pelare som följde längs med väggarna, men de kastade inga skuggor.
Faktum är att det var så högt att jag inte kunde se var de slutade och jag kunde inte se taket.
Salen var som upplyst av sina vita väggar och jag fick en obehaglig känsla.
Något skulle hända.
Det fanns inga dörrar, ingenstans att fly.
Sen så var alla mina vänner där. De stod bakom det vita pelarna, alla de som varit nära mig i mitt liv.
Det var inte bara teatermänniskor, utan precis alla!
De såg arga ut.
Var de arga?
Sedan så var en av dem nära mig. Jag tror att de kan varit Jessica, men samtidigt så kan det vart Lisa men ändå kändes det som jag aldrig sett den här människan förut.
Medan hon stod där så såg jag Jessica och Lisa stå bakom varsin pelare, så jag trodde att det kanske var någon annan som bara liknade dem.
Sen så pratade "hon". Hon var arg på mig.
" XXXX är död och det är ditt fel! Hade ihjäl sig efter Londonresan! Kunde du inte brytt dig lite mer?"
"Hon" sa ett namn istället för XXXX, men i drömmen så skrek hon, men jag kunde trots det höra namnet klart och tydligt.
" Självmord Sandra! Hoan (här flöt orden ihop) äeer inte alltied däer! Dieeett feäl (Nu blev det svårare och svårare att höra vad denne sa) Efter Londonreäsan, döed! Sjäelvmord!"
Sen försvann "hon". Mina vänner var fortfarande kvar, men när jag skulle närma mig dem så sprang de åt andra hållet till nya pelare. Och i drömlogikens värld så visste jag att de sprang för att de hatade mig.
Och jag var tvungen att få tag på XXXX för att förklara att den inte skulla dö, att jag skulle vara bra...
Sen så vaknade jag.
Och problemet är, jag minns inte vem XXXX var. Jag hörde namnet i drömmen, men så fort jag vakande så var det borta.
Så jag har smsat människor och försökt höra om de mår bra.
SÅ snälla alla mina vänner hör av er, för det här känns som ett dåligt omen.
Mycket dåligt.
Hey, Feeling Much?
Så mår jag just nu.Wahey med snorklar. Till och med när jag var Full skrev jag konstiga saker. Jag menar "Likmossa" WTF?
Men det är ett bra ord, skulle det växt mossa på ett lik så skulle det sett ut så.
Blågrönt och slemmigt. Jag fick kväljningar av att se på den, så jag blundade och drack.
Och det funkade! Så om ni beställer ett avloppsrör, blunda.
Just nu dricker jag Dooleys utspädd med Choklad Soja mjölk. Dooleys, Bailyes likörer m.m ger alltid ett fint surr som gör saker lite mer enklare.
Var jag modigare och hade en bra förklaring i huvudet så skulle jag sno av Jägermesitern i skafferiet, men det får vara.
Så varför detta humör?
Jag såg på Vännplan idag. Vår föreställning i 2:an som helgrupp.
Det slutar med att vi alla går på ett tåg och åker iväg. Och när jag ser oss gå i slow motion börjar jag grina varje gång.
För det har vi alla gjort eller hur? Vi har ÅKT IVÄG
Jag var nog inte redo ännu. Och faktan av folk är arga på varandra....det vill få mig att halsa jägermeistern upp och ner.
Bara sätta flaskhalsen i munnen och låta det forsa ner utan att känna smaken.
Sen är allt så bra...
Jag har ingenting att skylla på förutom att jag inte mår bra när alla är borta.
Allting verkar skuggat, som de hänt för länge sedan. Det är över, farväl, ni vet alla att jag kommer hoppa av en bro hursom helst.
Kanske
Vissa har redan gått.
Nej Alla Förutom jag har ÅKT IVÄG. Mej växer det Likmossa på.
Min mamma är inte hemma så jag är hemma själv. Hon har också ÅKT IVÄG.
Ligg ner på mattan om du är trött medan jag berättar.
Hej sandra, Jag tror att man blir galen av att inte prata?
Sant. Tom Hanks klarade det genom att prata med en boll i Cast Away.
Men jag har ett botemedel mot alla min dystra tankar. Jag klädde på mig fina kläder och sminkade mig och gjorde mug fin, för då var jag någon annan.
Någon som det inte väser Likmossa på.
Jag tog lite foton och jag är lika fråvarande i varje bild.
Kanske jag också ska ÅKT IVÄG.
men vart.
drucken om natten
druckna meningar:
Min drinkk såg ut som likmossa men kallades för "avloppsrör" men det var likmossa, lova det
Anneli tacklade mig i Karlbergs gröna gräsmatta och jag brydde mig inte om attt jag aldrig vart där förr för det var slönt då
Recuila för frösta gången jag tog för lite citron men det smakde bra, allt var bra tillsammans med pommes friten vi beställde
och bearnisase ssåsen.
Lalalal, LAMBO!
Tjo fadderittan, jag är så trött.
Baileys + nåt blått blir ett "avloppsrör", jag gillade bättre "orgassm".
vem gör inte det, vi pratade om sex.
och spindlar, de som bits för de är farliga
mina hääednder är såmtunga, de gör så många stavfel, det är kallt och anneli var varm på Karlberrgs gäsmatta där vi tappade bot oss och mådde bra och skrev glada sms flr ett glödja
Min drinkk såg ut som likmossa men kallades för "avloppsrör" men det var likmossa, lova det
Anneli tacklade mig i Karlbergs gröna gräsmatta och jag brydde mig inte om attt jag aldrig vart där förr för det var slönt då
Recuila för frösta gången jag tog för lite citron men det smakde bra, allt var bra tillsammans med pommes friten vi beställde
och bearnisase ssåsen.
Lalalal, LAMBO!
Tjo fadderittan, jag är så trött.
Baileys + nåt blått blir ett "avloppsrör", jag gillade bättre "orgassm".
vem gör inte det, vi pratade om sex.
och spindlar, de som bits för de är farliga
mina hääednder är såmtunga, de gör så många stavfel, det är kallt och anneli var varm på Karlberrgs gäsmatta där vi tappade bot oss och mådde bra och skrev glada sms flr ett glödja
Hela världen kommer brinna.
Jag fick inspiration nu, och eftersom jag är svag för rimdikter så skrev jag en.
Hela världen kommer brinna.
När du ser på mig
Vad ser du just då?
Jag vill inte klaga
Det är bara så.
Jag är ett galet barn
Kanske du inte håller med
Jag bryr mig ej
Min världsbild är så sned
För jag ser illusioner
De är min verklighet
Maskar som äter mitt öga
Och en evig eld som håller mig het
Folk har skrikit hela mitt liv
Det är en evig beskhet
Och denna har nu tagit över
Men jag har en lösning på det
Jag dricker mitt blod
Som jag själv spillt fram
Mina händer förvrids ej i smärta
Agnus Dei- jag är guds lamm
För jag har valts ut
Jag är den dömda
Saker ska förvridas i min hjärna
Aldrig ska de ligga glömda
Utvald jag är till att se
Om jag klarar det är en annan sak
Kanske jag sett för mycket
Vansinnet har inget tak
Jag ser människor som steks
Rösterna säger att det är okej
För vad är en galning utan sällskap
Jag är inte ensam i mitt huvud nej
Finns det en krävande gud
Älskar han mitt befriande blod
Missförstå ej - Jag offrar inget till honom
Inte denna röda flod
Jag är ett galet barn
Min världsuppfattning är sned
Men har du sett det jag sett
Skulle din vara det med
När du ser på mig
Ser du någon som dör?
Det hela är Guds fel
Varför skulle han ge mig ett liv för?
Jag kommer att brinna
I Dantes cirkel för de som är svaga
Jag tror inte på religion
Men inte heller på någon askungesaga
Ja, jag är det galna barnet
Min historia går inte ihop
Detta är inget brev
Inte ett klagorop
Hela världen kommer brinna
Människor dör och allting är slut
Hela världen kommer brinna
Allting kommer ta slut med ett tjut
Jag vet att min världsbild är sjuk
Jag vet att jag alltid är svag
Men det skulle du också vara
Om du vore jag
Jag gillar den! :D
Fellini, just couldn't forget
Jag hittar mycket skit på internet, men detta är ett fynd.
Är någon familiär med filmen "Brave Little Toaster"? Det finns en svensk verision som jag ALDRIG sett.
Detta kan vara den sorgligaste sång jag någonsin set i en barnfilm.
http://www.youtube.com/watch?v=FqT2uOa1-d0&feature=related
Den är lite udda klippt, men det är för att klippet bara ska handla om sången.
Titta gärna, det handlar om bilar som krossas. I serie-barnvänlig form.
LOLZ LYRICS
I can't take this kinda pressure
I must confess one more dusty road
Would be just a road too long
Worthless...
I just can't, I just can't
I just can't seem to get started!
Don't have the heart to live in the fast lane
All that has passed and gone
Worthless!
And there ain't nothing you can do about it
Worthless!
Pardon me while I panic!
Worthless! Worthless! Worthless!
I come from KC Missouri
And I got my kicks out of Route 66
Every truck stop from Butte to MO
Motown to Old Alabama
From Texarkana and east of Savanna from Tampa to Old Kokomo
Worthless...
I once ran the Indy 500
I must confess I'm impressed how I did
And I wonder how close that I came
Now I get a sinking sensation
I was the top of the line, out of sight out of mind
So much for fortune and fame
Once took a Texan to a wedding
Once took a Texan to a wedding
He kept forgetting, his loneliness letting
His thoughts turn to home and we turned
I took a man to a graveyard
I beg your pardon, it's quite hard enough
Just living with the stuff I have learned
Worthless...
Once drove a surfer to sunset
There were bikinis and buns there were weenies
Fellini, just couldn't forget
Pico, lets go up to Zuma
Pico, lets go up to Zuma
From Zuma to Yuma the rumor was I had a hand in the lay of the land
Get up and go hit the highway
I worked on a reservation
Who would believe they would love me and leave on a bus back to old Santa Fe?
Once in an Indian nation
I took the kids on the skids with a hope
He was happy until I heard him say
"You're worthless"
Jag skriver men sen, men nu är jag för trött.
Nervös, nervös, hipp.
Imorgon räknas min första dag som arbetslös. Jag kan inte ta det så särsilkt chill eftersom jag ständigt måste ha något att göra.
Är det något man kan betckna min släkt efter är att vi ständigt måste göra, göra, göra.
Men jag har ett litet hopp efter beskedet av att Biskops Arnö dissade mig.
En av mammas grannar har kontakter på SVT och ja...jag vill inte skriva för mycket om det för då arbetar jag bara upp ett slags hopp.
Men jag kan tänka mig ha ett jobb och skriva vid sidan av.
Mitt största hopp nu är att dedikera en bok till alla mina vänner.
Speaking of which...så har det varit underligt tomt.
Jag gav ut alla breven, men det känns som luft. Som jag andats ut och inte kunna andas in.
Lite ovärdigt.
Ursäkta mig, jag har varit lite ur gängorna. Likgilitgheten är tillbka, mamma har en ny pojkvän som söker jobb här i jakan, vilket betyder att han atagligen vill flytta in.
Jag vill nog hemifrån nu, måste bara ha jobb först.
Ursäkta, jag är bara så konstig ikväll. Metall-konstig.
.
http://www.imeem.com/tormented/music/JXh6q7WS/kimya_dawson_i_will_never_forget/
Lova mig att du som läser detta lyssnar på detta i bakgrunden.
Det är nämeligen min röst nu, nu när jag är för trött att prata.
Så jag har fått ett tråkigt besked vad är det med det? Jag överlever, det finns de som har det värre, blahahahahahahsbdchbv....
JAG ÄR SÅ TRÖTT PÅ ATT NÅGON ANNAN ALLTID SKA HA DET VÄRRE!
Så jag blev inte intagen till Biskops Arnö. Många sökande. De vet inte vem jag är.
De ser bara papper. Ser bara namn.
De vet inte att jag vunnit en (betydelselös) skrivartävling och att skriva (är det enda jag kan) något jag brinner som en majbrasa för.
De vet ju inte det.
"i guess that that means i did not make the team
i'll just lay on the ground and look up at the trees
the old bedford oak the tall evergreens
this is not a joke this is not a dream "
- Kimya Dawson, I will never Forget
Den låt du lyssnar på.
Jag kommer gråta på fredag för sådant kan jag när jag inte blöder och är konstig.
ALla goda ting är tre.
Är ni inte fina i era vita klänningar och kommer ni inte också att gråta när min kommer att vara så fläckig?
"you don't have to end up with people who self destruct"
Haha, jag skämtar bara, jag mår bättre. Om beskedet kommit för ett år sen skulle jag dött nu och skrivit mitt Hej Då här.
Så det är ljusglimten i de mörka molnen.
Jag har så många förhoppningar för imorgon för att jag vet att det kommer att bli bra, med vår lilla teaterpicknick.
Vi älskar mest när vi skrattar, eller hur?
