GUD ENOUGH 4 MOVIE?

Humör: productive productive
(och fortfarande kall egentligen)

Musik: Promise ( Reprise) - Silent Hill 2 Soundtrack



Okay, så jag fryser fortfarande...men.
Jag har renskrvit filmmanuset. Dock är detta inte så mycket anus eftersom jag inte hittar bilderna jag ritade att ha som underlag för filmingen och jag har inga filmklipp här.
Dessutom var mansuet en lång monlog, så jag ordnade så att det blev mer sönderhackat och uppdelat.
Dessutom behövde det bli mer läskigt.

Arbetstteln fär filmen blir "Nosce te ipsum" - Känn dig själv på latin. Jag <3 latin som ni vet och denna film handlar om en kvinna som borde länt sig själv.
Hon blir hotad och jagad av en okänd människa som tycks se annorlunda varje gång hon blir jagad.
Hon söker sig till sina vänner, men hotbreven och hotobjekt blir fler och fler...

MANUS för  "Nosce te ipsum" - Känn dig själv.


[Voice over över hotbrev, sen ser vi att hon sitter med händerna i huvudet]


Har jag gjort någon illa? Har jag förtjänat att brinna? Ont ont ont, det gör ont, någon är efter mig och de vill mig ont. I små fina lågor kommer allt försvinna tillsist.

Allt försvinner, åh gud allt försvinner


[voice over över de skrapade foton]

Hur går det till? Alla mina minnen, hur kan de nås så här? Hur kan någon få tag på dem?

Hur kan de 1göra så?

[desperat skrattande ljud]


[ När hon blir jagad i sin källare]

Försvinn försvinn försvinn försvinn. Låt mig vara vad är mitt straff, försvinn försvinn, jag brinner ju allredan. [Rösten blir ett långt kvidande] försviiiiiiiinnnn....... Låt mig vara ensam, lämna mig i fred, åh gud lämna mig i fred, låt mig vara ensam


[viskande röster som är svåra att höra]

detärduredan detärduredan detärduredan

                       


[scen inne med vänner]

Verkligheten är andra människor. Jag älskar er.

Jag känner era ord. Ni är så nära. Mina fina fina vänner. Åh ni är så perfekta.

Här finns ingenting annat än ni.

(foreshadowing)



[scen ute med vänner]

Men ni finns alltid här. [lättat skratt] Jag är inte ensam i detta helvete. Nej, jag brinner inte ens. Ännu? [sägs väldigt lätt och osäkert]


[ Snabba viskningar över mardrömsscenen som kommer bli svåra att höra pga. ljud]


vissa skickar vykort till sig själva för att veta de existerar


minnen är kemikalier i hjärnan


du brinner du brinner du brinner REDAN


det finns en cirkel för dig med


alla smakar likadant


gud finns inte för Judas


perfektion leder till misstänksamhet


+ blandande skrik


[scen där hon vaknar mitt i natten och upptäcker hotaren som sedan försvinner]

[vaknar] sömn är så bedrägligt. [sägs snabbt]

[vaknar upp] drömmarna känns verkliga men de är ju...

[ser hotaren och adurpt slutar]

[hotaren försvinner]

de är inte verkliga, snällasägattdetärendröm


[hon dammsuger under sängen och upptäcker sina vänners kläder och inser att de aldrig funnits där]

vad har jag för skelett under sängen? [rätt glatt]

[viskande röster medan hon drar fram kläderna] detärduredan detärduredan detärduredan ensam

[hon drar sig till minnes vad hon sa tider] drömmar känns så verkliga, drömmarna kändes så verkliga, de kändes så verkliga nejnejnej de var ju så verkliga! [kvidande ljud]


[hon går utomhus där hon såg sina vänner men där är inget nu]

nej.

[snabb viskning] du var redan ensam

dom var ju så fina.

Du är ensam

De var så pefekta

DU ÄR ENSAM!


[i slutet]

[viskning, men långsamt]

Du var ensam.

[kvinnan med insikt]Den här mardrömmen var så verklig.


[viskning och kvinnan tillsammans]

men jag var ensam.



Vad tycker ni?

NU NI!
Nu ska ni få en chans här. Jag behöver viskningar. Om ni kan spela in viskningar på valfri apparat, är ni villga att ställa upp? Lägg en kommentar i kommentarslådan här så länge så återkommer jag om vad ni ska viska om.
Nu måste jag värma upp mig igen och sedan söka jobb.
Och göra ljudeffekter
Äntligen en fritidssyssla! <3

(haha, jag har redan en ide för en till film, men det blir en annan dag)

THEES UGLY WERDZ I RITE

Humör: sleepy sleepy

Musik: Tår på Tanden - Loke

(Tack för all musik Jess!)



Så det är faktiskt en hemlighet mitt i alla mina vänner, att jag har egna karaktärer jag skriver om. Den ända som vet om är min kära Uddevalla bo Carro. Mina karaktärer är inte baserade på något fandom (kanske grekisk tragedi, jag lånar mycket där haha) och de har sjuka namn eftersom jag är väldigt noga när jag döper dem, namnet de har ska antingen betyda något eller så ska det vara unikt.

I alla fall...
Jag var hemma hos Jess och, jag hon och Isabel, spelade silent hill, och nu sitter de båda i sina ända av av världen och ritar med sina karaktärer. Jag kan rita, men jag föredrar att skriva av mig
Och efter att jag fixat lite med Röstningen fick jag i uppgiften att skriva om min karaktär N, N som i NoraH.

NoraH är en favorit som jag faktiskt aldrig använt i tävlingsnoveller eller i uppdrag av skolan. Tillskillnad från Bartolomeus (Barto är hans korta namn) som blev rätt överanvänd i svenska A.

För att förstå följande text måste ni veta detta om NoraH. Hon gillar ingen. Hon är framtagen som ett genetiskt modifierad människa för att användas i krig. Man har tagit bort hennes medkänsla, hennes kärlek, hennes känslor för att huvudtaget göra gott. Hon har också lite genetiska övertag. Man har gett henne kattögon och öron för övertag i stealth, hon både hör och ser bättre. Hon har fått doberman tänder (varav en sticker ständigt ut ur hennes mun, den växte fel) och hon har tassar som en katt dock med stora björnklor.
Vilket gör att hon skär sig i handflatan om hon knyter händerna. Tänk lite Edvard Scissorhands med med möjligheten att hålla ett vapen.
NoraH kan strida men hon är mest gjord för stealth, så hon kan smyga och snabbt skära halsen av folk.
Problemet med NoraH är att så fort hon "föddes" hade hon ingen känsla av moral. Hon blev snabbt dumpad i kriget men började genast döda ALLA, trots instruktioner om vilka som är fiende och vilka som ej är.

NoraHs största livsuppgift är att hitta tillbaka till det ställe där hon skapades och ta reda på vem hon var innan. Inte för att hon saknar sin familj eller något, hennes största bekymmer är snarast att HON INTE VET.
Och det hatar hon.

Ni som inte känner till Silent Hill kan ju läsa texten för dess... creepyness. Den handlar om hur NoraH är i SIlent Hill för att hon har fått tips om att det kanske var där hon skapades.
Nu börjar vi


~Silent Hill är döden~


egentligen så har du varit här hela tiden. Du vet bara inte om det. Egentligen -


Radion planade ut.

Surret försvann.

Och hon fann det roligt att monstrernas blod var lika rött som människors.


Vägen slutade i ett stup. Hon såg sig falla.

Sen så surrade radion igen. Och alla de instinkter som hon egentligen inte borde haft skrek åt henne att slåss.

Ingenting tog slut egentligen.


Varför följa ett så svagt spår. Vad hittade hon här, egentligen?

I den här förbannade staden med DESSA FÖRBANNADE MONSTER OCH HON VAR KANSKE...

Men hon var inte samma, hon var aldrig som någon annan, inte som monstrerna, trots att död kom lika enkelt för hennes som för dem.

Kött som kött.

Hon var inte samma?


- ännu en karta över en plats som inte har mening. Slå dig ner. Ta det lugnt. Varför fly från en plats man aldrig lämnat -


Silent Hill.

Även om den inte varit full med monster och dimma hade det varit en deprimerande stad.

NoraH sömnfunderande i bilen hon gömde sig i. Hon hade gömt radion, brusbrus, hon kunde inte sova. Hon hörde dem, monstrerna, släp, kvitter kras.

Hade hon hört de förut. Hon lät sig falla. I sömn.

Utomhus kändes säkert trots att sjukhuset fullt med död var alldeles bakom bilen. Men hon fann dokumenten. Hon hade varit där.

alltid varit där -


Har veckor gått ännu? , tänkte NoraH när hon släpade kniven bakom sig. Så tung att hon kände pälsen skava av. SÅ tung, men nu kunde HAN inte använda den.

Må han dö.


Kropparna hade hängt i snaror, men en var oskyldig. En sån gåta, en jävlig gåta.

Var hon skyldig. Var hon den som skulle hängt där istället.


Hon klöv dem, sköt dem, men det var så många fler, och alla skrek, alla människor nej monster skrek.

Så de alltid gör, hade gjort.

såsom de alltid gjort i Silent Hill, såsom hon alltid fått dem att göra -


var kriget en dröm, tänkte NoraH när hon väntade i hissen, väntade på nästa kreatur som skulle mörda slita, (men NoraH, det vet du). Hon hade alltid varit här, kanske, var hon skapad...här? Skapad, men aldrig här, hon skapades med krig i syfte inte med monster, men de kunde döda precis lika bar som hon, denna krigsmaskin

Är hon dem...

hon var en mördare. Hon var en sådan bra mördare, så talangfull

  

FLY! FLY! FLY!


Sa papperna från den döda mannen, var alla (hennes) läkare döda?

Det fanns inget krig, bara döden från det, det brinnande helvetet


Kriget var-


Vart var hon nu? I en båt i en sjö på väg mot nästa cirkel på kartan, varför en karta, du vet ju vart det är.

Och det visste hon.


Döden var Silent Hill. Och hon var ju en sådan bra mördare.

  

egentligen så har du varit här hela tiden. Du vet bara inte om det. Egentligen... så var hon här, var hon döden, hon var detta Silent Hill -


ännu ett monster att, försökte hon tänka innan hon blev Silent Hill och släppte kniven och pistolerna och dokumenten och bara blev en bra mördare.

  

Döden var Silent Hill och det fick James lära sig när NoraH klöste upp hans artärer såsom hon alltid har gjort.



Får jag skriva om mina karktärer oftare? Är det intressant? Usch nu blev jjag osäker...vilken ful text...
Men jag vill så gärna dela med mig om Barto...

Åh ja!

Norah och Barto © till mig!


 


RSS 2.0