"I Lollipopcoasterland där klockorna står still"



Vikt: 70 (?) Jag väger mig aldrig på kvällen...





Haha, jag kan inte sluta lyssna på Cirkus Miramar. Hade ett läskigt moment imorse när jag gjorde iordning mitt specialvatten och hela magen gick: FEEEH, ge inte den skiten till mig!

Fick dricka vanligt vatten istället, mycket underligt.

Funderande på att gå på spinning ikväll men insåg att jag antagligen skulle inte orka, jag sprang runt i skolan som en dåre idag och kände mig fortfarande lat så jag gick på en 45minuters promenad.

Känner mig fortfarande lat. Kanske har jag nån slags stressbakterie i mitt blod...?



Jag undrar om mina brev har kommit fram...? Skrev en massa brev för att jag ville och jag älskar att skriva brev.
Orden är mina - om ingen bränner dem.



Och man behöver inte vara orolig för mig - oro ska inte driva folk tillbaka till bloggen. Jag tycker bara om att dokumentera mina succer.

(Fast helt själviskt är det skönt att se kommentarer som inte är reklam, eller andra bloggare som spammar loss för att jag ska läsa deras bbloggar).

Jag är en stor människa, jag har mycket att ta av.




Kan inte riktigt komma över att även fast jag står på 69 strecket så är det människor som är 10kg lättare än mig och de är precis samma storlek.
Vi talar inte om flickorna i Americas Next Top Model, för jag har ingen aning om vad som sker där.

Dessa långa långa långa flickor som äter allt möjligt konstigt (jag är road av att observera vad de käkar) men verkar ha intelligensen av en påse jordnötter ibland.




Har kommit fram till att jag hatar att bli fotad, för kameran likt speglar en lögnare. Fast egentligen så är den inte det - jag har bara så svårt för sanning.



I Lollipopcoasterland där klockorna står still
faller skymmningen som sammet det blir kväll
ett övergivet tivoli som ingen känner till
där rosten kryper på en karusell
ett lyckohjul som stannat i en ensam evighet en
ledsen clown som flagnat av i evig ensamhet




Lollipopcoasterland låter som ett ställe där man bara inte skulle bry sig om saker. Och man behöver inte massera igång sina fötter, för jag antar väl att de är av.



Fy Faro, om jag får massa spamkommentarer från reklam igen (tog bort dem) så lägger jag nästan av - vilket antiklimax de är.




Jag är väldigt trött. Utanför i mitt fönster är en enda stjärna tänd. Ibland önskar jag för evig natt.
Men det är okej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0