Zoftis

Humör: rejected


Musik: Rootless Tree - Damien Rice

---

Nu har jag freakat ut klassen ännu mer. Jag blir så trött på människor och alla deras positiva tankar ibland.

Vi diskuterade forskningsetik idag och Milgrams lydnadsexperiment kom upp.

Jag älskar att diskutera och prata men ingen vågar ju sätta igång. Min poäng är att människor är ganska usla, vi ljuger och skriker -vardagen är smutsig snö och gråa ögon.

Ingen har vackra blåa eller gröna ögon, allt smälter samman och blir ärr som varar.

Så jag tyckte att forskningsvärlden kunde spegla detta, att precis som i Milgrams lydnadsexperiment kan man ljuga för att få reda på hur långt människor kan gå.

Varför ska allting vara så rent? Jag kan ljuga för mina textsubjekt, människor som jag aldrig mer ska träffa, vad spelar det roll?
Så länge de inte skadas, varför måste allting vara så ädelt och nobelt? Världen är inte så.


Men alla tittade bara med stora ögon på mig. Vuxna människor! Som tror att världen är bra!
Jag gillar också Disneyfilmer hörni, men det kommer inget stort dansnummer i slutet, det finns ingen belöning.

Vi är celler, organismer, vi fångar vår tid och är.

---

Jag känner mig människolös, som om jag bar mitt skinn dåligt, en förklädnad som de nu tror har sett igenom.

Åh dessa människor.

---

Förreseten...Nosce Te Ipsum, Del 1.

Kommentera gärna. Del 1 av 4. Jag delar upp den i 2minuters delar, enklare att ladda upp.

---

Jag har apelsinjuice och vodka hemma, blanda mig gift så ska jag gå någon annanstans, kanske försvinna.