"I'm mad, I'm mad, I'm mad"
Humör:
stressad Musik: Me, My Yoke, And I - Damien Rice
Okej Sandra, ta tag nu. Detta är ett meddelande till dig (som om någon faktist läste detta, ha!).
Du måste skriva! Skriv Skriv Skriv, vi måste sätta ord på papper. Jag gav dig märket på vänsterhanden av en anledning!
Och för guds skull, tappa några kilon. Julmat did no good.
Sådär, nu när jag skrivit det här måste jag hålla det.
Nånting har släppt och slinkit iväg i min hjärna, som en spänd vajer, den har farit iväg och skärt av benen på en polis. Det är maskar i väggarna här eftersom soporna faller utanför soptunnan.
Feta vita maskar som på en död.
Nånting nervöst i min hjärna, och det skrämmer mig inte mera fast det borde. Förr fick jag panikattacker nu bara existerar det. Jag blandade vodka och apelsinjuice och det botade temporärt. På fyllan gjorde jag sex hål till i öronen, så det var intressant.
Det är sant, jag kan fota, dessa ord må ej ljuga. Jag som trodde det var svårt och smärtsamt, det var ju bara att sticka en nål i örat.
Jag decinfierade den förstås, jag hatar när öronen sipprar ut var som en pestsjuk.
Som inte folk tittade konstigt på mig ändå.
Jag kan inte låta mina rivsår vara ifred. Jag rispar upp och ärrar, men jag bryr mig inte.
"Vad är det där?"
Ja vad tror du?
En oro, en stress. Jag måste skriva. Ta hand om er.
Kommentarer
Postat av: Johanna
jesus christ; sex hål? skulle dö. var så rädd när jag tog mina hål så du anar inte. aldrig att jag gör om det igen ^^
angående scen gest. frågan. Ja vi gjorde liksom egna karaktärer. vi utgick från en knapp man fick, så alla hade olika knappar. nu kommer jag inte ihåg hur knappen såg ut faktiskt men jag hittade på en ung kvinna i 27-års åldern. hon hette Stella (alla mina karaktärer i noveller och sånt jag skriver heter ALLTID stella, lite roligt nu när man läser igen allt man skrivit) och hon arbetade på någon tidning. fokuserade mest på hennes barndom och skrev en monolog därifrån sen. det var riktigt roligt iaf!
Trackback
