"Thought I, thought I hated this city but..."
Humör: 
curious
Musik: Gothenburg - Maia Hirasawa
Hovmantorp, förlåt mig. När du gav mig en hel teaterborg att utforska förlåter jag att det blir stopp i sopnedkasten och fluglarver trillar ut när man slänger sopor.
Jag har ju en hel teaterborg i närheten där jag bor! Och i skogen där jag promenrar står en övergiven bil med inspiration. Hovamantorp förlåt! Jag trodde du åt mig men du ger mig så mycket inspiration.
Och du säljer morötter för 2,90 kilot gör mig så glad, morötter är smalmat!
Här kommer lite foton från min utforskning av den övergivna teaterborgen. Enklaste sättet att ta sig dit är med bussen i 5min annars måste man gå längs med en 100 km/h väg.
Teaterborgen är ett turistmål på sommaren jämtemed glasbruket som ligger i närhetn av den, men på hösten är den totalt övergiven och öppen för en liten galenskap som jag.
Om jag förstod rätt så var det Robin Hood de hadde satt upp här. Jag gillar tanken på utomhusteater, men shit så många fler orosmoment det måste medföra.
Bra väder? Dåligt väder? Utrustning i väder och vind? Jebus.
Prins Johns kungatron. Man kan back gå back här. And that I did!
Backstage. VÄLDIGT creepy och en liten dyster stämning, som en atombomb träffat och alla hade smält till blöta fläckar. Det fanns lite små grejer här och var vilket ökade känslan av ingen brydde sig om stället längre
Det fanns tre våningar ungefär. Scenbyggen är så härligt komplicerade. Trapporna var så osäkra dock att jag vågade mig inte upp på tredje vånigen som var dåligt avspärrad, så jag kunde om jag ville, men när jag ser murkna brädor och jag är ensam utan hjälp så vill jag inte dö ensam i en övergiven scenbyggnad...
Fast det låter rätt poetiskt nu när jag tänker efter.
De andra trapporna. Trä och gamla spöken som glömt att prata. De spottar istället på mig, för de är arga.
Min favorit av scenbygget var lakanutgången till stora scenen. Stämingsfullt att vara ute mitt i ingenstans i ett övergivet scenbygge där lakan fortfarande är vita som döda personers skinn.
Det som ligger i spisen där är ett papper som en skådespelare skrivit noteringar till sig själv. Härligt komplicerat för en outsider, jag fattade inte ett jota.
Jag borde tagit med mig det....
Detta är en intressant grej bak på Prins Johns stol. Jag kan ju bara anta att det har med att Robin skulle skrämma skiten ur honom med "häxkraft" och de använde sig av fyrverkerier.
Eller sså belv byborna bara så förbannat trötta på alla hans jävigheter och apterade sprängladdningar på honom och äntligen lite mat åt folket!
Allt som allt, läskigt ställe men väldigt stämningsfullt. Jag tyckte mig hela tiden förnimma att någon tittade på mig, men det var nog min egen paranoia.
Jag vill tillbaka tid och pröva att sova över där någon gång. Jag vet inte varför, jag vill det bara.
curiousMusik: Gothenburg - Maia Hirasawa
Hovmantorp, förlåt mig. När du gav mig en hel teaterborg att utforska förlåter jag att det blir stopp i sopnedkasten och fluglarver trillar ut när man slänger sopor.
Jag har ju en hel teaterborg i närheten där jag bor! Och i skogen där jag promenrar står en övergiven bil med inspiration. Hovamantorp förlåt! Jag trodde du åt mig men du ger mig så mycket inspiration.
Och du säljer morötter för 2,90 kilot gör mig så glad, morötter är smalmat!
Här kommer lite foton från min utforskning av den övergivna teaterborgen. Enklaste sättet att ta sig dit är med bussen i 5min annars måste man gå längs med en 100 km/h väg.
Teaterborgen är ett turistmål på sommaren jämtemed glasbruket som ligger i närhetn av den, men på hösten är den totalt övergiven och öppen för en liten galenskap som jag.
Om jag förstod rätt så var det Robin Hood de hadde satt upp här. Jag gillar tanken på utomhusteater, men shit så många fler orosmoment det måste medföra.
Bra väder? Dåligt väder? Utrustning i väder och vind? Jebus.
Prins Johns kungatron. Man kan back gå back här. And that I did!
Backstage. VÄLDIGT creepy och en liten dyster stämning, som en atombomb träffat och alla hade smält till blöta fläckar. Det fanns lite små grejer här och var vilket ökade känslan av ingen brydde sig om stället längre
Det fanns tre våningar ungefär. Scenbyggen är så härligt komplicerade. Trapporna var så osäkra dock att jag vågade mig inte upp på tredje vånigen som var dåligt avspärrad, så jag kunde om jag ville, men när jag ser murkna brädor och jag är ensam utan hjälp så vill jag inte dö ensam i en övergiven scenbyggnad...
Fast det låter rätt poetiskt nu när jag tänker efter.
De andra trapporna. Trä och gamla spöken som glömt att prata. De spottar istället på mig, för de är arga.
Min favorit av scenbygget var lakanutgången till stora scenen. Stämingsfullt att vara ute mitt i ingenstans i ett övergivet scenbygge där lakan fortfarande är vita som döda personers skinn.
Det som ligger i spisen där är ett papper som en skådespelare skrivit noteringar till sig själv. Härligt komplicerat för en outsider, jag fattade inte ett jota.
Jag borde tagit med mig det....
Detta är en intressant grej bak på Prins Johns stol. Jag kan ju bara anta att det har med att Robin skulle skrämma skiten ur honom med "häxkraft" och de använde sig av fyrverkerier.
Eller sså belv byborna bara så förbannat trötta på alla hans jävigheter och apterade sprängladdningar på honom och äntligen lite mat åt folket!
Allt som allt, läskigt ställe men väldigt stämningsfullt. Jag tyckte mig hela tiden förnimma att någon tittade på mig, men det var nog min egen paranoia.
Jag vill tillbaka tid och pröva att sova över där någon gång. Jag vet inte varför, jag vill det bara.
Kommentarer
Postat av: Dorothea
mmm, känner hur tungan vattnas. Det blir en utflykt att boka av på listan när jag kommer!
Trackback
