"Men vem skämtar du med? Din självbild är sné"
(cirkus miramar once again)
Jag känner mig lugnare nu. Jag har insett att jag måste göra någon slags kombo med alla tankarna i huvudet om jag ska överleva mig själv:
Så jag gjorde en lista!
Ang. Framtid:
- Take it easy, jag är fortfarande ung
- Skriv skriv skriv till våren, du har en skön kurs och då kommer du ha tillfälle att skriva
- Mitt examensarbete SKA ta plats utomlands och med hjälp av det ska jag flirta till mig jobb
- Kontaka lärare om tidigare examensarbeten för att dra inspiration
Ang. Mat:
- Ät inte kolhydrater, jag får bara råångest av dem i alla fall
- Kött likaså, kyckling och fisk tycks vara det enda jag tål
- Köp inte godis, det är ångestframkallande, men jag kan äta ifall jag bjuds
- Läskedrycker sväller bara magen, ta det lungt med dem
Faktum är att dessa regler hjälper mig mer än de stjälper. De ger mig struktur istället för "åh herre gud vad ska jag göra?!"
Men mest av allt: TA HAND OM MINA VÄNNER
Herre Jesus Darwin vad mitt hjärta sprängs och bultar så fort jag är med dem. Jag älskar alla mina vänner.
Jag ska fixa ett gymkort till våren och försöka lägga upp ett slags träningsschema. Att röra på sig frirör bra kemikalier och det kan jag nog behöva!
Dessutom var jag glad när jag gymmade förut!
Sista dagen i Hovmantorp, jag skriver detta på morgonen. Allt känns rätt chill. Upptäckte igår att jag inte kan fika som normala människor längre, blir bara illamående.
Lilla lilla pimpinetta magen, voj voj, haha!
Att förlora vikt har varit som en drog för mig. Det har lett till bra saker, men rätt många neggo. Så med hjälp av mina nya tankar och tankesätt hoppas jag hålla koll på det.
Jag är glad. Och jag ska träffa mina vänner - det gör mig ännu gladare.
Life is good.
"Just another body amoung the foundations..."
8 nov.
Vikt: 73 kg
(jag önskar jag hade en exaktare våg)
Hmm, matdagbok eh? Fick det som tips från D att det skulle göra det enklare.
Kan nog hjälpa mig att hålla fokus, så why not.
...
men jag fastar ju nu.
Dessutom vill jag inte skriva vad jag äter, is still to fat. Ska fixa bättre kaloribrännande övningar.
Målvikt: I don't know.
För att ha ca, normalt BMI, runt 67. DET GÅR FÖR LÅNGSAMT!
Men jag är peppad, let's do this! Ska bli av med de här envisa sista 4kg så ligger jag på 69! Och det, det är ett delmål.
Det här kaffet smakar fruktansvärt, är det klor i det?
Still - I'm happy.
"Can you hear the people sing...singing the song of angry men..." That's me!
"I will survive"
I will survive av Gloria Gaynor gör en ovanligt bra träningslåt...
Go on now go walk out the door
just turn around now
'cause you're not welcome anymore
my old self. eat shit and ...
and I spent oh so many nights
just feeling sorry for myself
I used to cry
Oh, how true. Men man måste kämpa - ej gråta, tårar bildar bara rader av lava på ens kinder och brännande skam
I'm not that chained up little person
kämpar varje dag för att inte vara min gamla människa
and I'll survive
I will survive
I will survive
will survive
"och på himlen hängde månen som en giffel"
Så jag bakade förut, när solen sken och med hjälp av min nya bakbok jag fått av Dorothea. Det blev cupcakes med vit chokladglasyr för något mer fancy har jag inte råd med.
min nya bok tillsammans med mina cupcake ljus. Very much adorable.
Låt oss börja!
Är det bara jag som tycker att riktiga kokböcker ska ha fläckar i sig? Anyhow, fancy photo.
Jag älskar verkligen karamellfärg. Och ögonblicket innan den färgar hela smeten och istället är marmorerad är very much snyggt.
I love it.
Glasyren var vit choklad och philadelpiaost. Den är enklare version, i boken fanns det en annan mycket mer ingredienfullare version med.
Jag önskar att jag kunde få sponsorship till att baka ibland.
Haha, jag har bara en bricka hemma. Vill ni göra mig glad så köp fina brickor!
Till mig!
Hursomhelst, jag blev rätt nöjd.
Efteråt så kan man chilla med ett glas Jolt (en ny favoritdryck). Och jag vägrar synas mer på foto tills jag blir snyggare.
Which is never.
Bakverk, bakverk, baka mig en kaka, vem ska få smaka?
Jag undrar vad jag ska baka nästa gång, jag får slå upp något trevligt i min bok.
En rolig fakta, jag nynnar jämt på Bagar Bengtsson sångenn (Lennart Hellsing, vi hade ett band med sånger från honom när jag var liten) när jag bakar ensam
Så här går den:
Bagar Bengtsson här i stan han har bakat en krokan
och där bodde han med Bullertina Bergis.
Där låg bagaren och sov i en bakelsealkov
medan degarna de jäste under tiden.
Bagar Bengtsson glad och lugn gick var morgon till sin ugn
för att elda den med spån och finska pinnar.
Mätte ut en lagom mängd till en lagom wienerlängd
som var lagom till sexhundrasju soldater.
Bullertina hon stod i hon var flitig som ett bi
med att nagga sina norska krabbelurer.
Varje morgon klockan sex steg hon upp och baka kex
och fernissa franska brön åt Bagar Bengtsson.
Bullertina fick i lön fyrtioåtta vallmofrön
och till julen hålet i en skräddarkaka.
När om kvällen hon blev trött sov vår Bullertina sött
i en sockerskål med skeden under örat.
Bagar Bengtsson klättra opp på sin högsta kokostopp
och där satt han sen och njöt av naturen.
Solen sjönk så rund och röd som ett Norrlands lingonbröd
och på himlen hängde månen som en giffel.
Klättra ner du bagarfar det är sent och kallt och drar
du kan bli förkyld i alla tio tårna!
När han äntligen kom ner var han inte lik sig mer
och av medicinen blev han bara värre.
Nu är Bagar Bengtsson död han har bränt sig på ett bröd
och här ligger han begraven i en limpa.
Bullertina grät en tår och hon lade vid hans bår
en karlspaderkrans med beska bittermandlar.
Bageriet lades ner ingen bakar kakor mer.
Bullertina hon har slutat sin hantering.
Bullertina for från stan med en tupp av marsipan
i en vagn av brysselkex och saffransfläta.
Bagar Bengtssons bageri bodde sen en bofink i
och där sjöng han denna sång om Bagar Bengtsson.
Men en stjärnklar lussenatt så kom bagarns lussekatt
och tog bofinken som sjöng om Bagar Bengtsson.
Jag lovar er, detta är en riktigt sång(och jag vill verkligen höra den igen)! Trots att den är så deppad så sjunger jag den glatt. Jag antar att jag är mer road av den.
Ah, nu ska jag gå och packa ner cupcakes till min grupp.
"boom de yada boom de yada"
Haha, när jag vaknade upp imorse så var jag så glad. Tänkte att jag kunde skriva en liten snutt medan de höll i sig.
Just nu sitter jag och fixar med lite video och kollar på vad jag ska baka. Kalla mig husmoder, men baka är chillax.
När jag får syskonbarn och gudabarn (sådana man är gudmor till) så ska jag tvinga dem att baka med mig plus allt annat.
På tal om det, jag blev så förvånad häromkvällen. Jag hadde MSN disskuion med Jess och hon nämnde (som i kommentaren härnere) att jag var en påtänkt gudmor.
Verkligen? Ni vill ha mig runt era barn?
Och det skumma är, jag har absolut inga problem med barn på det sättet, syskon, släkt, vänners barn, no prob.
Det är andra okända människor och mina egna som får mig att börja rysa. Andras barn är rätt enkelt att förklara varför jag inte har några känslor för, det är precis som okända människor.
Men mitt hjärta svider ändå lite när jag ser en liten flicka krama sina föräldrar eller en pojke som säger "jag älskar dig mamma" awww...
Egna barn...hur ska jag säga det? Jag tror inte jag skulle vara en bra mamma. Alla mina oroligheter och neuroser.
Alla taskiga gener...ingen unge ska få behöva lida med det!
Och tvärtemot vad alla säger så ger inte detta mig sorg. Jag hjälper så gärna till med andras ungar, de kan få gå till "knäppa faster Sandra" och ha en trevlig stund för att sedan återvända till hemmets trygga vrå.
Jag tror att det är det som är saken hos mig.
Jag kan inte erbjuda ständig trygghet, åtminstone inte med mig själv. Därför kan jag gärna ta hand om andras barn, för tillfällig trygghet funkar.
Rätt skönt. "boom de yada, boom de yada" kommer jag tvinga dem att sjunga, haha
Nu ska jag baka och färga håret silver.
"They say your brain is a comic book tatoo"
Humör:
sillyMusik: Flying Dutchman - Lyrics
Jag måste säga att jag är väldigt stolt över min nya header.
Jag har skaffat en cdr. reader som gör att man kan läsa serier över nätet. Mycket bekvämt för en fattig student.
Jag har plockat upp ett litet intresse för obskyra serier. De där uppe i headern tillhör kanske inte Sandman kategorin som jag föredrar, men man kan ju ha flera, eller hur?
Detta:
http://asylums.insanejournal.com/scans_daily/783920.html
är vad som får mig att rysa, bra historier i serieform.
Eller snyggt ritat, men historia är bra med.
Serierna som jag använde mig headern har fakist bra historier, den ena är "The Killing Joke" (Batman) och "Muppet Show Issue 3".
Jag visste inte ens att mupparna hade en serie, kom över det av en slump. Jag måste säga att tecknaren som ritar dem, ritar så galet och obskyrt och min favorit från mupparna (Gonzo btw) är så häftig så han fick bli en del av min header.
Jag menar, hur kan man inte älska detta:
Tim Burton fan much? Hela serien är rätt sjuk med Gonzo som hela tiden ser smått galen ut. (Precis som jag!) Och har en märkvärdigt dyster slutkläm på rim.Jag älskar rim.
I adore it. I love it.
Och innan ni frågar, jag jag är en stor nörd. Men jag gillar mupparna och när man hittar något som man gillar i ett helt nytt medium....
Man får väl nörda ut lite. Förresten läser jag Batman, Sandman (de låter konstiga brevid varandra) Tank Girl och all annan grejs.
Det coolar ut sig.
Dessutom är jag en Gonzo. Ingen vet vem jag är (för det var ju hela hans shtick) och jag gör sjuka saker.
Vänta, har jag skrivit onödigt mycket om ett seriemagasin som ingen kommer läsa förutom jag från en TV-show som inte längre går om en karaktär troligen ingen minns=
...
...
Moving On! Läser någon här längre? Jag vet att jag hade uppehåll och så men mycket händer...
Jag har ett hemligt projekt på G också! Ska avslöja det snart.
Kanske nästa vecka, måste förbereda lite mer.
Nose Te Ipsum Del 2 BTW.
Imorgon kommer del 3 upp. Uppskattas om ni är ärliga om det. Jag bryr mig inte om ifall folk hatar det, vi hadde kul när vi filmade det, iden fick komma ut.
Jag kanske återanvänder den i en novell?
Jag har börjat ta upp det som ett småintresse här att göra folk fundersamma. Det är ett härligt yrke.
Det bästa steget är den fina konsten av att: Klä sig fel men inte puckat
Om du har jeans och klänning kommer folk bara tro att du är en idiot. Om du har rutiga byxor i lila/vitt med en långärmad tröja i rött/svart med en rosa halsduk så blir folk nervösa.
Du har byxor + tröja men det är fel.
Haha, varför jag lägger ner så mycket energi på detta? Jag vet inte, samma anledning till varför jag skriver mest skräck eller tragedi. Chocka och bringa folk ur vardagen antar jag.
Få dem att fatta hur löst man kan stå.
På tal om det så har jag drömt ascoola drömmar om det på sistone.
En natt drömde jag att jorden skulle gå under. Inget syndes, alla bara visste det. Och allt gräs var gult och bränt.
Jag grävde ner saker som jag ansåg värdefulla, tog en yxa och gick ifrån huset.
Hela tiden stod folk i huset och tittade på mig och jag visste att jag hade rätt och de hade fel och jag vaknade med känslan av att jag var den ända som gjorde rätt och att jag skulle klara mig bra när undergången kommer.
Tjo, så ofta som jag pratar om undergången så skulle man tro att jag tror den kommer...
Ja, den kommer.
Sen har jag drömt en dröm där jag behövde kläder för ett mycket viktigt uppdrag. Jag tog upp tygstycken som det ramlade kläder ur för folk hade gömt dem där.
Jag fick dem jätebilligt och jag visste att jag skulle överleva.
De här drömmarna är så sköna, jag blir jämt besviken när jag vaknar. Oh well.
all my love.
zof.
(Kan inte fatta att jag nördade mig så om serierna dock...)
"Bringing good cheer!"
Humör:
happyMusik: Carol of the Bells
Åh, jag är så lättad, så lättad och goddamn glad!
Inför tentaresultaten så såg jag till att tömma mitt huvud, att varje gång tanken "jag kanske klarade det...?" flög in i mitt huvud så raderade jag den, rakt ut. Jag höll till och med på att förbereda sms till min mamma och pappa där jag berättade att jag inte klarade det.
Jag mäktade dock aldrig att göra dem utan jag begravde huvudet i böcker eller nollställde hjärnan istället.
Och tror ni inte...tror ni inte...att när jag ser listan på väggen, SÅ HAR JAG KLARAT DET!
Åh, det betyder att jag kan åka hem med gott samvete, att inte veta att jag måste oroa mig för en omtenta (som har blivit lagd den 18 december, vilket ondskefullt datum!).
Och mina händer började darra och jag trodde att nu skulle jag skulle svimma av pur lättnad.
Jag vet att jag inte bör bli övermodig och sådant nu, men den här kursen har varit så förbaskat SVÅR (den vi har nu är intensivare men betydligt lättare) och att veta att jag aldrig mer behöver röra den och kan åka hem och fira jul med min mamma och pappa.
Lättnad!
Ah, nu är jag lite rastlös. Jag ska på fest ikväll (inte lika nervös faktist) och imorgon måste jag börja på en låååång hemuppgift. Jämfört med Annelis resdagbok verkar mitt liv så ohändelsefullt.
Jag måste börja publicera shit!
Skriva shit!
Åka utomlands!
Åh jag vill åka ut. Det kan dock ha något att göra med kvinnorna jag läste om i tidningen som luffade runt i olika länder utan några pengar alls.
Jag läser om Kerstin Thorvall som levde på en tid när hon kunde skickas runt i olika länder av tidningar och skriva olika reportage från olika länder.
Åh jag vill resa!
Min gamla resångest verkar ha vuxit bort. Faktum är att mycket har vuxit bort från mig.
Jag har svårt för jättesötat kaffe och choklad med kolasås
Istället skriker min kropp efter kolhydrater: "Paaaaasta! Potatis!" eller flingor.
Mitt sockerberonde tycks puts väck helt enkelt. Jag vill hellre ha ordentlig mat som en god pastasallad istället för godis. Åh pastsallad med pesto och mozzarella...
Jag antar att det tog ett tag, men nu börjar växa upp.
Var dock ej oroliga! Jag kan inte leva utan chokladmjölk och jag slaktar fortfarande äpplen som Gollum biter i fiskar. Mmmm....äpplen
Ta hand omer hörni. Nu är det mindre än 1 månad tills jag kommer hem!
"Running around like a clown on purpose"
Humör:
happyMusik: We Are Golden - Mika
Wow, jag är trött...men jag är glad TROTS pinsamt ögonblick i skolan idag.
Jag kan dela med mig.
Detta hände i skolbiblioteket som har tre våningar och en källare. Jag och min grupp satt i ett rum allra längst upp och behöver använda kopieringapparaten nere i källaren.
Jag erbjuder mig. Kopierandet funkar bra, men när jag ska upp för alla trappor igen snubblar jag.
Detta hände på trappan som lett mig upp till 1:a våningen. Jag slog i knäna och huvudet så förbaskat hårt att jag var tvungen att sätta mig på trapporna och blunda och se ut som ett allmänt fyllo.
En av mina hruppkompisar kom ner och undrade vart jag tog vägen och hon fick stödja mig uppför alla trappor och hjälpa mig ner sedan.
Så duktig man kan vara.
Men nu efteråt låter det rätt kul
Trots det är jag rätt glad. Suttit still och vårdat mina knän och druckit min nya drog Fun light Apple Chai saft. Jag skulle kunna skjuta den shiten med en spruta rakt in i armen.
Sen sitter jag och kollar på Youtube klipp med kocken Nigella. Jag är smått förälskad i henne och hennes kalorrika chokladrätter. Jag kan inte hjälpa det, det är något med hennes leende och hur hon ser så lycklig ut när hon biter i sina maträtter.
Jag önskade jag kunde äta middag med henne, vi skulle säkert ha mycket att prata om.
Och ja, hennes maträtter är riktigt fettrika och det är knäppt att titta på matlagninsklipp på YouTube utan att laga maten, men en flicka kan drömma eller hur?
Det är som mjukporr för mig.
En vacker glad kvinna och choklad, vad mer kan man kräva? Om hon hade en kattunge på axeln skulle jag smälta direkt av kärlek.
Text Tv säger att tv4 Scifi visar Death Note. Verkligen...?! Kan någon med den kanalen bekräfta det för mig?
Skola är så intensiv just nu. Jag saknar er alla.
All min kärlek
"And the bells were ringing out"
Humör:
nostalgicMusik: Fairytale of New York - The Pogues
Haha, det är bara november och jag har planerat in en julmarknad nu till helgen.
Jag kan inte hjälpa det, jag älskar julmarknader! Gör inte ni? Tänk er att det snöar, doften av glögg och brända mandlar och någon som sjunger på en scen…
Och överallt säljer folk renkorv, hjortronsylt och äppelglögg och massviss av saker som du sett tusen gånger innan. Läderhalsband med plastsmycken som dinglar och sprider en fuktig läderdoft pga. snön eller regnet.
Kanske hittar du helt nya stånd med magiska sker som du aldrig sett förut eller så blir det samma goda mintkyssar och grännastänger som lämnar en smak av socker och pepparmint i munnen.
Folk har på sig tomteluvor och pratar med varandra och kanske så blir det en stund stillhet när alla tittar upp och inser att de börjat snöa.
Ljusen sänder upp värmevågor som förvrider luften.
Du sätter dig på ett café och ber om varm choklad och får en gigantisk kopp med grädde som någon strött kanel över. Bredvid koppen har någon lagt en liten pepparkaka som inte du beställt utan den får du för att det är marknadsdag! Och vi ska alla vara glada.
Ah, julmarknader. Jag ska dit på söndag (ska jobba med restuppgifter på lördag) sen har jag inte så mycket ledigheter tyvärr. Jag hoppas att denna räcker länge.
Får bli min tröst över att jag inte hinner hem till Jessicas födelsedag.
Jessica du är helsjyst som har förståelse med det! Jag lovar att jag ska vara din egen personliga julängel för att du fattar!
Bah, jag ser fram emot marknaden, men allt jobb efteråt… nåja, det är jul och det borde lätta mitt sinne.
[4 veckor senare]
ÅH JESUS DARWIN! JAG VILL INTE MER! JAG VILL INTE…!
[Nutid]
Väldigt Nostalgia Critic skämt det där. Ändå så dödar hans sajt min laptops klena Internet.
Det vill säga, jag har inte tittat på NC på väldigt länge.
Tillbaka till marknaden. Den ligger i Huseby Bruk, vilket är 2 mil utanför Växjö. Vilket Hovmantorp också gör, men Huseby ligger 2 mil åt icke-Hovamntorp-hållet.
http://www.husebybruk.se/julmarknaden.htm
Måste vara första gången jag hört en julmarknad referera till sig själv som en mässa.
Jag rapporterar hur det går!
Jag lovar att ta med kameran.
"There's excitement in the air"
Humör: 
hopeful
Musik: There's a Party Here in Agrabah - Aladdin 3
Jag är lite nervös men glad.
Ska på mina första hemmafest sen jag flyttade in här i Växjö.
Hela klassen kommunicerar tydligen med Facebook och en fest annoncerades där (Och idag hade en tjej en diskussion med en annan om vilka som skrev i deras inlägg och hur elaka de vara som nobbade deras requests och blah! Detta är varför jag INTE har det! Too much Internet drama).
Men folk ser till att jag blir inbjuden iallafall (vilket glädjer mig mycket!). Jag tror jag har blivit någon slags klassmaskot eller något...
Lite nervös som sagt, stor stad och fortfarande okänd för mig. Men jag kännner mig fin, har på mig en fluga (för teh Lulz!) och en av mina bästa klänningar.
Det som gör mig nervös är att den ända andra HBT personen i klassen är ganska uppenbar om hur mycket hon vill ha kärlek. Hon berättar hela tiden för mig om sitt ex och bjuder mig på te och kallar mig i sms för sin hjärtevän.
Snäll människa men vi har totalt olika intressen. Är inte så attraherad.
Ironiskt nog berättade hon för en annan tjej i klassen att hon gillade henne och den tjejen blev rädd. Så hon tyr sig till mig efter som jag inte ser ut att ha teh gay och aldrig säger sådant rakt ut (inte nu iallafall). Ironiskt nog är detta en jättesöt brud som är väldigt snäll mot mig.
Vi sitter jämt och kommenterar hur knäppa alla är när vi möts i klassen.
Ska bli kul att se hur hon är på fyllan.
Jag hoppas på att bli bjuden en del eftersom jag inte har råd att handla så mycket själv.
Har lite billigt äppelvin men inget mer.
Jag hoppas på att killarna är svaga för klyfta och bjuder. Jag är skamlös, jag vet.
Ahhh, hur ska detta gå? Jag känner bara ungefär en tredjedel av alla som ska vara där...
Jag bloggar imorgon och talar om hur det gick!
Ta hand om er
(Jag saknar att gå ut med folk jag faktist känner....)
hopefulMusik: There's a Party Here in Agrabah - Aladdin 3
Jag är lite nervös men glad.
Ska på mina första hemmafest sen jag flyttade in här i Växjö.
Hela klassen kommunicerar tydligen med Facebook och en fest annoncerades där (Och idag hade en tjej en diskussion med en annan om vilka som skrev i deras inlägg och hur elaka de vara som nobbade deras requests och blah! Detta är varför jag INTE har det! Too much Internet drama).
Men folk ser till att jag blir inbjuden iallafall (vilket glädjer mig mycket!). Jag tror jag har blivit någon slags klassmaskot eller något...
Lite nervös som sagt, stor stad och fortfarande okänd för mig. Men jag kännner mig fin, har på mig en fluga (för teh Lulz!) och en av mina bästa klänningar.
Det som gör mig nervös är att den ända andra HBT personen i klassen är ganska uppenbar om hur mycket hon vill ha kärlek. Hon berättar hela tiden för mig om sitt ex och bjuder mig på te och kallar mig i sms för sin hjärtevän.
Snäll människa men vi har totalt olika intressen. Är inte så attraherad.
Ironiskt nog berättade hon för en annan tjej i klassen att hon gillade henne och den tjejen blev rädd. Så hon tyr sig till mig efter som jag inte ser ut att ha teh gay och aldrig säger sådant rakt ut (inte nu iallafall). Ironiskt nog är detta en jättesöt brud som är väldigt snäll mot mig.
Vi sitter jämt och kommenterar hur knäppa alla är när vi möts i klassen.
Ska bli kul att se hur hon är på fyllan.
Jag hoppas på att bli bjuden en del eftersom jag inte har råd att handla så mycket själv.
Har lite billigt äppelvin men inget mer.
Jag hoppas på att killarna är svaga för klyfta och bjuder. Jag är skamlös, jag vet.
Ahhh, hur ska detta gå? Jag känner bara ungefär en tredjedel av alla som ska vara där...
Jag bloggar imorgon och talar om hur det gick!
Ta hand om er
(Jag saknar att gå ut med folk jag faktist känner....)
Your heart'll thump and your blood will sing - so let the party and the sounds rock on"
Humör:
good
Musik: Rose tint my world - The Rocky Horror Picture Show
Så igår såg jag något av de mer läskiga sakerna i mitt liv.
En av mina promenader leder mig förbi sjön, såg gick jag tre meter åt vänster skulle jag hamna i vattnet.
Jag var iallafall ute och gick i kvällsmörkret vid runt niotiden och det var dimma i luften. Jag vände mig mot sjön.
Och det var ingenting där!
Nattmörkret som speglads i sjön plus dimman skapade ett tomrum som såg ut att kunna sluka mig.
Ett stort tomrum, ingen sjö, inga stjärnor bara mörk dimmighet.
Jag kan föreställa mig att galenskap är att tappa bort sig i det där mörka tomrummet.
Det roliga är att min hjärna sa: "du vet att det finns en sjö där, kall och våt" medan min fantasi sa "gå ut och kom aldrig tillbaka."
Det var så kittlande för sinnet.
Annars så har jag faktist träffat människor. Jag är så förvånad, folk ringer och smsar och frågar om JAG vill göra saker med dem, JAG! av alla människor.
Det är mycket underligt, men otroligt roligt att vara....med antar jag. Jag vill inte låta elak på något sätt åt er jag redan känner som frågar ut mig och allt, men det jag menar är att detta är människor jag knappt kännt i en månad och de vill umgås med MIG!
Så underbart och läskigt på samma gång, haha!
Jag har mer att skriva om, men jag skriver detta på morgonen och jag måste passa min buss.
Det är dimma idag med så vi får se hur det går.
Ta hand om er.
Jag saknar er alla väldigt mycket
goodMusik: Rose tint my world - The Rocky Horror Picture Show
Så igår såg jag något av de mer läskiga sakerna i mitt liv.
En av mina promenader leder mig förbi sjön, såg gick jag tre meter åt vänster skulle jag hamna i vattnet.
Jag var iallafall ute och gick i kvällsmörkret vid runt niotiden och det var dimma i luften. Jag vände mig mot sjön.
Och det var ingenting där!
Nattmörkret som speglads i sjön plus dimman skapade ett tomrum som såg ut att kunna sluka mig.
Ett stort tomrum, ingen sjö, inga stjärnor bara mörk dimmighet.
Jag kan föreställa mig att galenskap är att tappa bort sig i det där mörka tomrummet.
Det roliga är att min hjärna sa: "du vet att det finns en sjö där, kall och våt" medan min fantasi sa "gå ut och kom aldrig tillbaka."
Det var så kittlande för sinnet.
Annars så har jag faktist träffat människor. Jag är så förvånad, folk ringer och smsar och frågar om JAG vill göra saker med dem, JAG! av alla människor.
Det är mycket underligt, men otroligt roligt att vara....med antar jag. Jag vill inte låta elak på något sätt åt er jag redan känner som frågar ut mig och allt, men det jag menar är att detta är människor jag knappt kännt i en månad och de vill umgås med MIG!
Så underbart och läskigt på samma gång, haha!
Jag har mer att skriva om, men jag skriver detta på morgonen och jag måste passa min buss.
Det är dimma idag med så vi får se hur det går.
Ta hand om er.
Jag saknar er alla väldigt mycket
"Thought I, thought I hated this city but..."
Humör: 
curious
Musik: Gothenburg - Maia Hirasawa
Hovmantorp, förlåt mig. När du gav mig en hel teaterborg att utforska förlåter jag att det blir stopp i sopnedkasten och fluglarver trillar ut när man slänger sopor.
Jag har ju en hel teaterborg i närheten där jag bor! Och i skogen där jag promenrar står en övergiven bil med inspiration. Hovamantorp förlåt! Jag trodde du åt mig men du ger mig så mycket inspiration.
Och du säljer morötter för 2,90 kilot gör mig så glad, morötter är smalmat!
Här kommer lite foton från min utforskning av den övergivna teaterborgen. Enklaste sättet att ta sig dit är med bussen i 5min annars måste man gå längs med en 100 km/h väg.
Teaterborgen är ett turistmål på sommaren jämtemed glasbruket som ligger i närhetn av den, men på hösten är den totalt övergiven och öppen för en liten galenskap som jag.
Om jag förstod rätt så var det Robin Hood de hadde satt upp här. Jag gillar tanken på utomhusteater, men shit så många fler orosmoment det måste medföra.
Bra väder? Dåligt väder? Utrustning i väder och vind? Jebus.
Prins Johns kungatron. Man kan back gå back här. And that I did!
Backstage. VÄLDIGT creepy och en liten dyster stämning, som en atombomb träffat och alla hade smält till blöta fläckar. Det fanns lite små grejer här och var vilket ökade känslan av ingen brydde sig om stället längre
Det fanns tre våningar ungefär. Scenbyggen är så härligt komplicerade. Trapporna var så osäkra dock att jag vågade mig inte upp på tredje vånigen som var dåligt avspärrad, så jag kunde om jag ville, men när jag ser murkna brädor och jag är ensam utan hjälp så vill jag inte dö ensam i en övergiven scenbyggnad...
Fast det låter rätt poetiskt nu när jag tänker efter.
De andra trapporna. Trä och gamla spöken som glömt att prata. De spottar istället på mig, för de är arga.
Min favorit av scenbygget var lakanutgången till stora scenen. Stämingsfullt att vara ute mitt i ingenstans i ett övergivet scenbygge där lakan fortfarande är vita som döda personers skinn.
Det som ligger i spisen där är ett papper som en skådespelare skrivit noteringar till sig själv. Härligt komplicerat för en outsider, jag fattade inte ett jota.
Jag borde tagit med mig det....
Detta är en intressant grej bak på Prins Johns stol. Jag kan ju bara anta att det har med att Robin skulle skrämma skiten ur honom med "häxkraft" och de använde sig av fyrverkerier.
Eller sså belv byborna bara så förbannat trötta på alla hans jävigheter och apterade sprängladdningar på honom och äntligen lite mat åt folket!
Allt som allt, läskigt ställe men väldigt stämningsfullt. Jag tyckte mig hela tiden förnimma att någon tittade på mig, men det var nog min egen paranoia.
Jag vill tillbaka tid och pröva att sova över där någon gång. Jag vet inte varför, jag vill det bara.
curiousMusik: Gothenburg - Maia Hirasawa
Hovmantorp, förlåt mig. När du gav mig en hel teaterborg att utforska förlåter jag att det blir stopp i sopnedkasten och fluglarver trillar ut när man slänger sopor.
Jag har ju en hel teaterborg i närheten där jag bor! Och i skogen där jag promenrar står en övergiven bil med inspiration. Hovamantorp förlåt! Jag trodde du åt mig men du ger mig så mycket inspiration.
Och du säljer morötter för 2,90 kilot gör mig så glad, morötter är smalmat!
Här kommer lite foton från min utforskning av den övergivna teaterborgen. Enklaste sättet att ta sig dit är med bussen i 5min annars måste man gå längs med en 100 km/h väg.
Teaterborgen är ett turistmål på sommaren jämtemed glasbruket som ligger i närhetn av den, men på hösten är den totalt övergiven och öppen för en liten galenskap som jag.
Om jag förstod rätt så var det Robin Hood de hadde satt upp här. Jag gillar tanken på utomhusteater, men shit så många fler orosmoment det måste medföra.
Bra väder? Dåligt väder? Utrustning i väder och vind? Jebus.
Prins Johns kungatron. Man kan back gå back här. And that I did!
Backstage. VÄLDIGT creepy och en liten dyster stämning, som en atombomb träffat och alla hade smält till blöta fläckar. Det fanns lite små grejer här och var vilket ökade känslan av ingen brydde sig om stället längre
Det fanns tre våningar ungefär. Scenbyggen är så härligt komplicerade. Trapporna var så osäkra dock att jag vågade mig inte upp på tredje vånigen som var dåligt avspärrad, så jag kunde om jag ville, men när jag ser murkna brädor och jag är ensam utan hjälp så vill jag inte dö ensam i en övergiven scenbyggnad...
Fast det låter rätt poetiskt nu när jag tänker efter.
De andra trapporna. Trä och gamla spöken som glömt att prata. De spottar istället på mig, för de är arga.
Min favorit av scenbygget var lakanutgången till stora scenen. Stämingsfullt att vara ute mitt i ingenstans i ett övergivet scenbygge där lakan fortfarande är vita som döda personers skinn.
Det som ligger i spisen där är ett papper som en skådespelare skrivit noteringar till sig själv. Härligt komplicerat för en outsider, jag fattade inte ett jota.
Jag borde tagit med mig det....
Detta är en intressant grej bak på Prins Johns stol. Jag kan ju bara anta att det har med att Robin skulle skrämma skiten ur honom med "häxkraft" och de använde sig av fyrverkerier.
Eller sså belv byborna bara så förbannat trötta på alla hans jävigheter och apterade sprängladdningar på honom och äntligen lite mat åt folket!
Allt som allt, läskigt ställe men väldigt stämningsfullt. Jag tyckte mig hela tiden förnimma att någon tittade på mig, men det var nog min egen paranoia.
Jag vill tillbaka tid och pröva att sova över där någon gång. Jag vet inte varför, jag vill det bara.
"Don't be fooled if I should chuckle like hyenas in a zoo"
Humör:
creativeMusik: Now (It's Just The Gas) - Little Shop Of Horrors (Musical version)
Hm, min mobil är tillbaka.
Gjorde lite amatörmässiga inbrott och voila!
Förövright tänkte jag egoboosta lite nu och lägga upp (några) av de clownbilder Dorothea har beställt av mig.
Hon ska använda dem i teatersammanhang, se om ni hittar den gemensamma faktorn.
EH, jag lägger upp alla på en gång.
https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/374730/images/2009/img004_48978394.jpg
https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/374730/images/2009/img005_48978443.jpg
https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-2/374730/images/2009/img006_48978544.jpg
https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/374730/images/2009/img007_48978579.jpg
https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/374730/images/2009/img008_48978681.jpg
https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-2/374730/images/2009/img009_48978780.jpg
https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/374730/images/2009/img011_48979451.jpg
Vissa är rätt dåliga, men några gör mig stolta. Scannern vi har dödar lite av dem så de ser bättre ut.
Vissa får mig att asgarva.
De är gjorda i svart vitt eftersom jag inte vet riktigt om Dorro vill ha färg. Vad tycker ni?
Jag favoriserar att bara måla vissa detaljer, som exempel jag gillar att måla svartvita bilder med rött blod.
Fan pupilllösa clownen utan underkropp och mun för öga clownen är rätt freaky.
Jag är smått galen eller hur? Men det får mig att skratta iallafall.
LOOKIE LOOKIE LOOKIE LOOKIE
Humör:
creativeMusik: Zombies Ate My Neighbors - Single File
(Varning för blodiga zombiebilder och blodiga människor)
In retrospect, att dricka mycket kaffe för att hindra sig själv från att vara nervös när ens chef ringer - ingen bra ide.
TITTA HÄR VAD JAG HAR GJORT, SÄRSILKT DU SKA TITTA ANNELI! TYP GRATTIS ELLER NÅGOT!
Hurr Sandra make video
DID YOU LIKE IT? Jag gillar att det avslöjar min extremt konstiga musiksmak. Nåja, det är en väl en fetish antar jag.
Jag är frestad att göra fler....
Så just nu har jag skickat iväg högskoleansökningar eftersom jag absolut inte tycks kunna vara kvar här hemma.
Med mina föräldrar alltså.
På senare tid har vi varit så skadliga mot varandra att det effekterar mina vänskapsliv med er, kära vänner och det är det sista jag vill.
Hur ska jag säga det? Mycket är privat, men slutsatsen är att morsan och jag har nästan hela vårt liv levt med att ta hand om varandra mot hennes dåliga pojkvänner (hon hade några bra också, jag gillade han med fåren) och när hon nu faktist har en bra kille vet vi inte vad vi ska göra med varandra.
Hon har fortfarande deppressioner (lite pga av felmedicinering SRS kan läkare göra någonting rätt någongång) men då hon inte har en yttre fiende hon kan avarbeta dessa på så har jag insett att jag blir hennes bästa måltavla.
Och när jag har egen skit att ta hand om så orkar jag inte ta hand om hennes då hon faktist har ett lyckligt liv, hon måste bara komma ikapp det.
OKAY SAMMANFATTNING: Jag kommer antagligen A: Flytta hemifrån och jobba B: plugga någon annanstans.
Det lutar mot B eftersom jobb är skitsvårt att hitta nu.
Morr, jag är fortfarande arg på mamma för de senaste veckorna. det var tur att jag kom ut på landet under påskhelgen och tillbringade tid med någon annan.
OCH JA, jag har en pappa, men han har hela tiden stått tillbaka och sett skiten hände hemma hos mamma...jag känner mig förådd.
Så FÖRLÅT att jag negleterat er alla mina vänner så länge, men jag ordnar mitt nya liv. Och ni ska veta, att pluggar jag i en ny stad så är det bara att ta en tågbiljett och komma och bo med mig ifall ni har det dåligt.
NI ÄR ALLTID VÄLKOMMNA, I LURB JU GUIS SO MUCH
Ha ha inget mer kaffe för mig :DD
SO GUIS IF YOU NEED VISUAL HELP.
Jag ritade två bilder åt er för att visa att jag har typ två humör nuförtiden.
Snäll och PSYCHOTIC BITCH
Jag vet inte varför jag skrattar, jag älskar bara brutna lolcats svärdomar.
THIS IS FUN JU GUIS I DEED ONE MOREZ
Rita sina psykotiska humör i Paint och skratta åt det?
AWESOME AND VERY MUCH CREEPY
Fast jag antar att om man inte kan skratta åt sig själv, vad kan man då skratta åt? :D
MORE COFFEE PLZ!
Och ja, det där är är frisyrerna jag kan välja imellan, snällt uppsatt hår eller någon form av galet penntroll.
IT'S FUNNIEH
Nu ska jag kommentera bloggar medan jag är kaffehög!
OMGZ EPIC LOLZ
Humör:
amusedMusik: Min bror som sitter och sjunger :"Och sitta nära och vara kära"
Det är hans svenska version av DETTA
(Anledningen av att han sjunger på svenska är att han håller på att lära sig att läsa svenska subtitles)
[Jag sitter och skriver i köket]
Jag har två sjuåriga bögar i vardagsrummet.
Dempa fick bjuda över (Dennis och jag är hemma ensamma i fem dagar, alla andra är bortresta) sin kompis Stoffer (heter något annat egentligen) och de tittar på The Nightmare Before Christmas.
Dennis älskar den filmen numera.
Sjunger jämt Oogie Boogie's Song.
Iallafall när jag gick för att sätta igång filmen satt de redo i soffan tätt tillsammans med huvudena ihop
Och soffan är ändå rätt stor.
När de trodde Jack dog (Dennis med fast han sett den redan :S ) hördes ett skärrat "Neeeej...."
Och när Oogie Boogies kryp kom ut hörde jag "Oh Yew!" "Ja det är så äckligt eller hu?"
(Dennis och jag har samma tendens att hoppa över R i vissa ord)
Och i slutscenen ville Dennis ha en kram och de satt lyckligt och kramades medan jag la tillbaka DVD:n
OMG LAWL ON TEH GAY
(Låt mig få låtsas lite)
...vågar man lämna sjuåringar ensama hemma i 15minuter?
jag måste handla
Nu låter det som de misshandlar PS2:an, måste kolla
bye bye (Min blogg är konstig, vissa ord försvinner <----om det ordet försvinner är det ironi.
NO MOAR PAST PAIN
Humör: 
satisfied
Musik: Eddie Gone Nuts - Silent Hill 2 Soundtrack
(Jag har blivit en knarkare av soundtracks på den senare tiden. Någon som har nåt att rekommendera? Fast jag har ju ett antal Silent Hill spel att lyssna igenom)
Jag har mitt eget sätt att ta hand om saker.
Från och med nu...låt oss säga kl.12:00 eftersom jag är en sucker för dramatik, men klockan 12:00...(idag)...så har det där aldrig hänt mig.
Jag är inte rädd för en hög av kött och fett som en gång i tiden varit min styvpappa, FÖR HAN ALDRIG VARIT MIN FUCKING STYVPAPPA! ARGH!
(ilska gör sig aldrig riktigt bra i ord förrän man balndar in Caps Lock)
Men det har aldrig hänt mig...det var bara någon annan...någon jobbigare, räddare människa.
Om ni frågar mig om det så kommer jag inte komma ihåg.
Så enkelt det kommer bli.
Så nu, när jag inte har det bakom mig, då kan jag börja om!
Köra med vikariepoolen, ordna jobb, skriva.
Inga nattmaror eftersom ingenting har hänt.
Yes indeed. Om detta var en bok så skulle en sådan...eh...omfödelse vara coolare.
But this will do.
Så, en lista på vad som skall göras.
[ x ] Renskriva filmmanuset och bestämma tid för klippning
[ ] Söka jobb
[ ] Ordna min kusins skridsko foton
[ x ] Besöka Jess
[ x ] Fixa bostadskö grej
[ ] Körkorts grejer
Detta är ett ganska...hm dumt sätt att ordna saker. Men det ordar dem.
Och btw.
För att ni ska tro att jag är smart, här är ett Kerstin Thorvall citat jag förälskat mig i.
Den som lever sambo med ångesten behöver inte spela på hästar och roulette för att få lite skjuts på livet. För oss är tillvaron oavbrutet en thriler, där man aldrig är säker på att isen håller.
- Provokationer, passioner, personer och en eller annan hyacint
Klockan är 12:01. Nu är allting bra ^^
Kollade mailen nyss. Titta här:
Hej Sandra,
kul att du gillar (---) och vill skriva för oss! Dock avböjer jag
ditt förslag - eftersom vi inte publicerar krönikor. Bortsett från det
känns ämnet dessutom lite väl mycket som att springa genom vidöppna
dörrar.
Gör så här: sök dig till någon av journalisthögskolorna, eller någon
av de bättre skrivarlinjerna, och lär dig hantverket i grunden. Känner
du sedan att det är just berättande journalist du vill bli, hör du av
dig till oss igen när det i framtiden är dags för praktik.
Med vänlig hälsning,
---(jag pubbar inte okända namn)
Han avböjde mig inte direkt. Det känns hoppfullt.
Imorgon ska jag
[ ] Göra iordning skolansökningar
Det känns skönt att vara ny. ^^
satisfied Musik: Eddie Gone Nuts - Silent Hill 2 Soundtrack
(Jag har blivit en knarkare av soundtracks på den senare tiden. Någon som har nåt att rekommendera? Fast jag har ju ett antal Silent Hill spel att lyssna igenom)
Jag har mitt eget sätt att ta hand om saker.
Från och med nu...låt oss säga kl.12:00 eftersom jag är en sucker för dramatik, men klockan 12:00...(idag)...så har det där aldrig hänt mig.
Jag är inte rädd för en hög av kött och fett som en gång i tiden varit min styvpappa, FÖR HAN ALDRIG VARIT MIN FUCKING STYVPAPPA! ARGH!
(ilska gör sig aldrig riktigt bra i ord förrän man balndar in Caps Lock)
Men det har aldrig hänt mig...det var bara någon annan...någon jobbigare, räddare människa.
Om ni frågar mig om det så kommer jag inte komma ihåg.
Så enkelt det kommer bli.
Så nu, när jag inte har det bakom mig, då kan jag börja om!
Köra med vikariepoolen, ordna jobb, skriva.
Inga nattmaror eftersom ingenting har hänt.
Yes indeed. Om detta var en bok så skulle en sådan...eh...omfödelse vara coolare.
But this will do.
Så, en lista på vad som skall göras.
[ x ] Renskriva filmmanuset och bestämma tid för klippning
[ ] Söka jobb
[ ] Ordna min kusins skridsko foton
[ x ] Besöka Jess
[ x ] Fixa bostadskö grej
[ ] Körkorts grejer
Detta är ett ganska...hm dumt sätt att ordna saker. Men det ordar dem.
Och btw.
För att ni ska tro att jag är smart, här är ett Kerstin Thorvall citat jag förälskat mig i.
Den som lever sambo med ångesten behöver inte spela på hästar och roulette för att få lite skjuts på livet. För oss är tillvaron oavbrutet en thriler, där man aldrig är säker på att isen håller.
- Provokationer, passioner, personer och en eller annan hyacint
Klockan är 12:01. Nu är allting bra ^^
Kollade mailen nyss. Titta här:
Hej Sandra,
kul att du gillar (---) och vill skriva för oss! Dock avböjer jag
ditt förslag - eftersom vi inte publicerar krönikor. Bortsett från det
känns ämnet dessutom lite väl mycket som att springa genom vidöppna
dörrar.
Gör så här: sök dig till någon av journalisthögskolorna, eller någon
av de bättre skrivarlinjerna, och lär dig hantverket i grunden. Känner
du sedan att det är just berättande journalist du vill bli, hör du av
dig till oss igen när det i framtiden är dags för praktik.
Med vänlig hälsning,
---(jag pubbar inte okända namn)
Han avböjde mig inte direkt. Det känns hoppfullt.
Imorgon ska jag
[ ] Göra iordning skolansökningar
Det känns skönt att vara ny. ^^
GUES HOOS BAK?
Humör: 
rejuvenated
Bok: Ingenting just nu. Men jag har läst ut en MASSA böcker och ändå önskat att jag tog med fler på semestern. Jag läser för snabbt alltså.
Musik: Ninth Symphony, Second Moveme, Ludving von Beethoven - Soundtrack från A Clockwork Orange
Haha! Jag är tillbaka, rö'are än någonsin!
Åh, det känns som jag är uppladdad! Jag har miljoner krönikeideer och massviss av goda vänner! Tack för råden allihopa! De var så underbara att komma hem till!
I will reapy the favor, när blogg.se tillåter mig att kommentera på alla inläegg och inte bara vissa.
Så hur var egypten?
Varmt. Från 23-25 grader (då är det vår).
Vackert. Överalllt färger och klart vatten som man kan snorkla i. Jag älskar att snorkla och ångrar varje gång att jag inte kostar på mig en undervattenskamera. Jag såg en skölpadda i Sharm El Shejk (vårat korallrev vid hotellet) och vi såg en stor bläckfisk vid Ras Mohammed (ett naturresarvat).
Det känns nästan som att flyga när man simmar i så klart varmt vatten och ser botten, många meter under sig.
Och min favorit av hela resan är förstås flörtarna. I Afrika är de inte nogaräknade. I skandinavien så blir man för fet och för gammal så snabbt. I egypten så ler de mot en, säger att man har ett vackert ansikte eller vackra ögon.
Nog för att de är betalda, men de är så genuina och snälla att ingen av mina maror plågade mig trots att jag åt tre mål mat om dagen. Här ansågs jag redan vara vacker.
Nästan varje natt drömde jag. De flesta var mardrömmar men när jag vaknade så kände jag mig avspolad, ren. Som att många av mina oroligheter hade blivit bearbetade och processerade under natten.
Jag skrev upp tre av dem kortfattat för att de var så sjuka och underliga.
Dröm 1.
Jag blev nerputtad i en stor grop i sopöknen (det finns tre öknar enligt mig i Egypten. Finöknen sahara, bergsöknen och sopöknen som är smäckad med plastflaskor och allsköns sopor, jag skojar inte.)
Och jag tänkte inte så mycket på mig själv, jag skrek "Kristoffer!" Gör inte så mot Stoffe!" Men det var sopor i gropen och de luktade bara värre. Och jag visste att här skulle jag begravas och alla mina vänner skulle glömma mig och jag hade aldrig existerat. Sen såg jag min pappa, styvmamma och Kristoffer gå förbi och plötsligt vistte jag och aldrig hade jag existerat för dem med.
Och de hällde sopor över mig och det luktade varmt.
När jag vaknade kände jag mig trots allt...sedd. Det fanns sms på min mobil och min pappa sa att vi skulle gå till frukosten snart. Och mitt hjärta var lättare
Dröm 2.
(Den här är udda)
Jag såg hur slutet av Sagan om Konungens Återkomst spelades upp framför mig, hur Sam och Frodo blev hämtade av örnarna. Men där slutade likheterna. Som en onsynlig betraktare såg jag hur Frodo (han var till och med lik Elijah Wood) var för sjuk och febrig för att ens inse att han blivit räddad.
Sen kom det som ett scenbyte och jag i drömmen insåg att jag var inne i Frodos feberdrömmar och att han drömde att han kravlade sig över stenkrön och stenkrön men kom aldrig fram(som stenöknen i egypten). Ingen sol lyste utan endast ögat spridde rött sken och färgade himlen med eldsflammor. Jag såg Frodo kravla och kravla med ringen mot halsen och hörde hur han muttrade Förlåt till alla sina vänner och muttrade att han bara ville se dem, att han bara ville komma hem. Och sen hörde jag som en mumlande röst över hela landskapet, nästan som den sjöng (precis som böneutroparen i mosken brevid vårt hotell).
Sen blev det scenbyte igen och man såg Mordor efter det blivit besegrat och hur det på ett speciellt ställe i stenen växte blåklockor. Sen hörde jag igen sångrösten och jag insåg att Frodo hade blivit ett spöke här och då framträdde också hans spöke, nu med blinda ögon och kedjor.
Och jag insåg att han skulle aldrig bli fri, att ringen till och med tagit döden ifrån honom, att hans själ var fjättrad.
När jag vaknade efter denna så mindes jag att när jag var tretton hade jag skrivit "min" variant på sagan om ringen, utan att inse att detta var fanfiction och denna dröm hade likande kvalitéer. men det var också mycket som kunde kopplas till egypten, öknen, böneutropareens röst, de klara blommorna.
Men jag kände mig ändå rensad när jag vaknade.
Dröm 3.
Jag var klädd i brudklänning och skulle bli bortgift. Och jag var stressad och ville inte alls, utan mamma gifte bort mig och jag såg aldrig min man. Känslan av panik och att jag aldrig skulle bli fri att leva mitt eget liv kändes mest medan jag sprang runt i olika rum med en tung brudklänning på.
Jag minns inte mycket men när jag vaknade och insåg att detta inte var verklighet, så kände jag mig som en släppt strafffånge som undansluppit den gröna milen.
Det var så skönt. Jag beskriver mer av resan på bdb när jag har visuellt material att hjälpa till att förklara med.
Åh Egypten! med din sol och dina mäns leeden och dina dykvatten och din urrensande nattsömn har du gjort mig till en omstartad människa!
Just nu känner jag mig...Lycklig!
Åh mitt hår luktar fortfarande hav :D
rejuvenatedBok: Ingenting just nu. Men jag har läst ut en MASSA böcker och ändå önskat att jag tog med fler på semestern. Jag läser för snabbt alltså.
Musik: Ninth Symphony, Second Moveme, Ludving von Beethoven - Soundtrack från A Clockwork Orange
Haha! Jag är tillbaka, rö'are än någonsin!
Åh, det känns som jag är uppladdad! Jag har miljoner krönikeideer och massviss av goda vänner! Tack för råden allihopa! De var så underbara att komma hem till!
I will reapy the favor, när blogg.se tillåter mig att kommentera på alla inläegg och inte bara vissa.
Så hur var egypten?
Varmt. Från 23-25 grader (då är det vår).
Vackert. Överalllt färger och klart vatten som man kan snorkla i. Jag älskar att snorkla och ångrar varje gång att jag inte kostar på mig en undervattenskamera. Jag såg en skölpadda i Sharm El Shejk (vårat korallrev vid hotellet) och vi såg en stor bläckfisk vid Ras Mohammed (ett naturresarvat).
Det känns nästan som att flyga när man simmar i så klart varmt vatten och ser botten, många meter under sig.
Och min favorit av hela resan är förstås flörtarna. I Afrika är de inte nogaräknade. I skandinavien så blir man för fet och för gammal så snabbt. I egypten så ler de mot en, säger att man har ett vackert ansikte eller vackra ögon.
Nog för att de är betalda, men de är så genuina och snälla att ingen av mina maror plågade mig trots att jag åt tre mål mat om dagen. Här ansågs jag redan vara vacker.
Nästan varje natt drömde jag. De flesta var mardrömmar men när jag vaknade så kände jag mig avspolad, ren. Som att många av mina oroligheter hade blivit bearbetade och processerade under natten.
Jag skrev upp tre av dem kortfattat för att de var så sjuka och underliga.
Dröm 1.
Jag blev nerputtad i en stor grop i sopöknen (det finns tre öknar enligt mig i Egypten. Finöknen sahara, bergsöknen och sopöknen som är smäckad med plastflaskor och allsköns sopor, jag skojar inte.)
Och jag tänkte inte så mycket på mig själv, jag skrek "Kristoffer!" Gör inte så mot Stoffe!" Men det var sopor i gropen och de luktade bara värre. Och jag visste att här skulle jag begravas och alla mina vänner skulle glömma mig och jag hade aldrig existerat. Sen såg jag min pappa, styvmamma och Kristoffer gå förbi och plötsligt vistte jag och aldrig hade jag existerat för dem med.
Och de hällde sopor över mig och det luktade varmt.
När jag vaknade kände jag mig trots allt...sedd. Det fanns sms på min mobil och min pappa sa att vi skulle gå till frukosten snart. Och mitt hjärta var lättare
Dröm 2.
(Den här är udda)
Jag såg hur slutet av Sagan om Konungens Återkomst spelades upp framför mig, hur Sam och Frodo blev hämtade av örnarna. Men där slutade likheterna. Som en onsynlig betraktare såg jag hur Frodo (han var till och med lik Elijah Wood) var för sjuk och febrig för att ens inse att han blivit räddad.
Sen kom det som ett scenbyte och jag i drömmen insåg att jag var inne i Frodos feberdrömmar och att han drömde att han kravlade sig över stenkrön och stenkrön men kom aldrig fram(som stenöknen i egypten). Ingen sol lyste utan endast ögat spridde rött sken och färgade himlen med eldsflammor. Jag såg Frodo kravla och kravla med ringen mot halsen och hörde hur han muttrade Förlåt till alla sina vänner och muttrade att han bara ville se dem, att han bara ville komma hem. Och sen hörde jag som en mumlande röst över hela landskapet, nästan som den sjöng (precis som böneutroparen i mosken brevid vårt hotell).
Sen blev det scenbyte igen och man såg Mordor efter det blivit besegrat och hur det på ett speciellt ställe i stenen växte blåklockor. Sen hörde jag igen sångrösten och jag insåg att Frodo hade blivit ett spöke här och då framträdde också hans spöke, nu med blinda ögon och kedjor.
Och jag insåg att han skulle aldrig bli fri, att ringen till och med tagit döden ifrån honom, att hans själ var fjättrad.
När jag vaknade efter denna så mindes jag att när jag var tretton hade jag skrivit "min" variant på sagan om ringen, utan att inse att detta var fanfiction och denna dröm hade likande kvalitéer. men det var också mycket som kunde kopplas till egypten, öknen, böneutropareens röst, de klara blommorna.
Men jag kände mig ändå rensad när jag vaknade.
Dröm 3.
Jag var klädd i brudklänning och skulle bli bortgift. Och jag var stressad och ville inte alls, utan mamma gifte bort mig och jag såg aldrig min man. Känslan av panik och att jag aldrig skulle bli fri att leva mitt eget liv kändes mest medan jag sprang runt i olika rum med en tung brudklänning på.
Jag minns inte mycket men när jag vaknade och insåg att detta inte var verklighet, så kände jag mig som en släppt strafffånge som undansluppit den gröna milen.
Det var så skönt. Jag beskriver mer av resan på bdb när jag har visuellt material att hjälpa till att förklara med.
Åh Egypten! med din sol och dina mäns leeden och dina dykvatten och din urrensande nattsömn har du gjort mig till en omstartad människa!
Just nu känner jag mig...Lycklig!
Åh mitt hår luktar fortfarande hav :D
OMG YAYZ FOR TEH HORRORZ!!!
Humör: 
excited
Bok: "Provaktioner, passioner,personer och en eller annan hyacint" Av kerstin Thorvall
Åh, hon skriver så bra!
Musik: -håller på att fixa musik för resan-
Åh jag är så lycklig! Det finns ett SKRÄCKMAGASIN i Svergie! Jag måste skicka in!
Jag skickar in TV:n och sen ska jag se om jag kan skriva klart Älskling.
Dessutom har jag fått en ny ide för en novell. Den heter Pizzaaansiktet. Jag tror att äckelfaktorn kommer bli mycket hög på den.
Nu ska jag fortsätta leta tidningar men det finns ett skräckmagasin!!!
http://www.eskapix.se/index2.htm
<3 Oh so happy!
excitedBok: "Provaktioner, passioner,personer och en eller annan hyacint" Av kerstin Thorvall
Åh, hon skriver så bra!
Musik: -håller på att fixa musik för resan-
Åh jag är så lycklig! Det finns ett SKRÄCKMAGASIN i Svergie! Jag måste skicka in!
Jag skickar in TV:n och sen ska jag se om jag kan skriva klart Älskling.
Dessutom har jag fått en ny ide för en novell. Den heter Pizzaaansiktet. Jag tror att äckelfaktorn kommer bli mycket hög på den.
Nu ska jag fortsätta leta tidningar men det finns ett skräckmagasin!!!
http://www.eskapix.se/index2.htm
<3 Oh so happy!
Hon som skriker: YAY! (uppdaterad)
Humör: Fangirlglad!
Psyke: De är tysta! O__O
Vikt: ...Kaffe är inte så kalorihögt va?
Bok: "Men mest av allt vill jag hångla med någon" av Linda Skugge (Undrar om jag kunde ge ut min blogg som en bok på samma sättet som hennes dagbok. Hmmmm....det får vänta tills jag är mer berömd...XP )
Citat om mig just nu:
And for the first time since I don't remember when
I felt just like my old bony self again!
- Poor Jack, The Nightmare Before Christmas
(Well, ignore bony)
Åh jag är en sån fangirl nu, men jag har fått tag på detta!
Det är helt emkelt covers på The Nightmare Before Christmas låtar. Och detta är nog det en riktig höjdpunkt, I <3 that movie. Jag ska visa den för stoffe och när dempa är tillräckligt stor ska han få se. Han är allredan nyfiken (han blev jätteglad när jag köpte en tröja med Jack på åt honom! <3)
Jag älskar mina bröder ibland.
Nu ska jag ladda över detta till min mp3 och sen ta lite foton till att ändra bloggen. Jag önskar jag hade folk som kunde göra sådant åt mig...nåväl, när jag blir rik och berömd. ^^
"What's this? What's This?"
Jag gissar att det är min kära Micha som kommenterat där, för jag känner ingen annan som känner till covers. Nu ska vi se...
Fetmarkerade är låtar som är bara musik och som jag inte har lyssnat på ännu eftersom jag bryr mig mest om sångerna så länge.
LÅTAR:
Psyke: De är tysta! O__O
Vikt: ...Kaffe är inte så kalorihögt va?
Bok: "Men mest av allt vill jag hångla med någon" av Linda Skugge (Undrar om jag kunde ge ut min blogg som en bok på samma sättet som hennes dagbok. Hmmmm....det får vänta tills jag är mer berömd...XP )
Citat om mig just nu:
And for the first time since I don't remember when
I felt just like my old bony self again!
- Poor Jack, The Nightmare Before Christmas
(Well, ignore bony)
Åh jag är en sån fangirl nu, men jag har fått tag på detta!
Det är helt emkelt covers på The Nightmare Before Christmas låtar. Och detta är nog det en riktig höjdpunkt, I <3 that movie. Jag ska visa den för stoffe och när dempa är tillräckligt stor ska han få se. Han är allredan nyfiken (han blev jätteglad när jag köpte en tröja med Jack på åt honom! <3)
Jag älskar mina bröder ibland.
Nu ska jag ladda över detta till min mp3 och sen ta lite foton till att ändra bloggen. Jag önskar jag hade folk som kunde göra sådant åt mig...nåväl, när jag blir rik och berömd. ^^
"What's this? What's This?"
Jag gissar att det är min kära Micha som kommenterat där, för jag känner ingen annan som känner till covers. Nu ska vi se...
Fetmarkerade är låtar som är bara musik och som jag inte har lyssnat på ännu eftersom jag bryr mig mest om sångerna så länge.
LÅTAR:
- "Overture" (DeVotchKa) - 2:36
- "Opening" (Danny Elfman) - 1:00
- "This Is Halloween" (Marilyn Manson) - 3:22 HÅRDROCK! Fast jag vet att de flesta har hört denna.
- "Jack's Lament" (The All-American Rejects) - 3:15 Åh, den här är så bra. Väldigt o-jackig röst, men jag älskar varianten. Lite mer rock annars är musiken väldigt lik orginalet i och med att sångarens röst och text prioriteras först i denna.
- "Doctor Finkelstein/In The Forest" (Amiina) - 3:17
- "What's This?" (Flyleaf) - 3:20 En kvinna som låter VÄLDIGT ledsen över allt underbart Jack ska se, så om man vill höra en blanding av Evanscence och Frida Öhrn, så är detta en bra låt. Hon får till häftiga toner ibland, men ibland överröster musiken henne.
- "Town Meeting Song" (The Polyphonic Spree) - 8:55 Polyphonic är ordet. Detta måste vara hur en LSD tripp känns med barnkör och en jätteuddaknarkad röst i bakgrunden ibalnd, och en berättande röst. Därför är denna låt underbar med. Lite pratig ibland, som en annan variation av scenen bara.
- "Jack and Sally Montage" (The Vitamin String Quartet) - 5:44
- "Jack's Obsession" (Sparklehorse) - 5:32 Svårt för den här låten, vilket är synd för den är en av mina favoriter. Det är en tunn, tunn röst som sjunger med gitarrkomp i bakgrunden. Den här låten har blivit avklädd all sin känsla och är bara ledsen.
- "Kidnap the Sandy Claws" (Korn) - 3:37 I LOVE THIS! Sjunger KoRn alltid såhär? Då måste jag kolla up den. Riktig monsterrock med olika tonlägen och ett riktigt läskigt parti där man tror att Heth Ledgers Joker sjunger, det är nog tonfallet och galenskapen i rösten som gör det...."bEAT him WITh a stick!"
- "Making Christmas" (Rise Against) - 3:27 Jag gillar denna för de ropar verkligen "MAKING CHRISTMAS!!!" och det är en ganska klassisk metal/rock. Man hör dock rösterna bra och de ropar på ett bra sätt. Lite mörkare men inte lika twisted som den orginalet.
- "Nabbed" (Yoshida Brothers) - 7:34
- "Oogie Boogie's Song" (Rodrigo y Gabriela) - 2:48 Här blev jag ledsen för det finns ingen sång och jag älskar Oogie. Det är bara massa afrikanska trummor.
- "Sally's Song" (Amy Lee) - 3:02 Väldigt Evanscence med piano och "ouuuh" ljud.
- "Christmas Eve Montage" (RJD2) - 3:46
- "Poor Jack" (Plain White T's) - 2:34 Nån slags grekgitarr i början men den blir bättre sen. Det är som en annan voice-actor för scenen bara. Detta är min favoritlåt i det vanliga soundtracket och jag gillar hur de överdriver ilskan här.
Synd att de inte gjorde samma sak med glädjen. Jag skulle kunna sjunga den här låten bättre. Fast de sjunger "ALL MY MIGHT" väldigt lustigt. - "To the Rescue" (Datarock) - 3:34
- "Finale/Reprise" (Shiny Toy Guns) - 3:06 VÄÄÄLDIGT udda ljud i början. Vad är det för genre? Jag hör en orgel. Den här låten är mer sorglig och dramtisk, vilket är synd.
- "Closing" (Danny Elfman) - 1:24 Jag gillar berättarrösten. Fast ändå jag gillar orginalet bättre, denna låter lite hånande.
- "End Title" (The Album Leaf) - 3:46
- Oogie Boogie's Song (Bonus Track)- 3:02 Ohh, menacing music. Tyvärr är rösten för lätt och har ingen känsla i replikerna. Låter inte alls så wicked som Oogie. Fast jag kan tänka mig att man kan dansa till den här versionen enklare.
Hoppas this satisfy you!
HON SOM TÄNKER ÄNDRA PÅ SIG!
Humör: umpumpad!!
Psyke: Allt är tyst! (Förutom frukostmackan som marorna vill kösa ur koppen, men,men)
Vikt: mucho grandiosa, men jag har beslutat mig för att ge upp allt vad socker heter. Socker är gift. Dorro gav mig det här rådet, och jag tror att de skulle hjälpa mig avsevärt!
Bok: "Men mest av allt vill jag hångla med någon" av Linda Skugge (Jag är så avundsjuk på henne)
Citat om mig just nu:
It's a time for pulling out the stops
A star is born
Honey, hit us with a halleluia
The kid came shining through
...
Just remember in the darkest hour
Within your heart's the power
For making you
A hero too
So don't lose hope when you're forlorn
- A Star Is Born, Hercules
Vääääldigt cheesy, but I do love my Disney.
Jag har fått nog.
En insikt, jag har fått en insikt! Evreka! (det är som vetenskapens Hallelujah)
Jag insåg att allt jag vill ha är:
*min klippning
*bli lämad ifred = eget boende
*en kattunge <3
Och jag KAN få det! Jag ska arbeta skiten ur mig och spara,spara. Dagarna då jag inte arbetar med markör ska jag jobba dagis, money,money,money.
Sen ska jag söka till journalistutbildning (JAG VILL SKRIVA) här i sthlm. Efter det, en lägenhet. Jag vill leva i europa, jag vill dö i norden, hahaha. Nån som vill hänga på? För att kämpa för livet man vill ha?
Jag blir rädd när jag skriver omde, skiträdd, men jag vill det. Jag ska söka upp tidningar, skriva,skriva,skriva, jag vet att jag kan just det!
Och satsa på stand-up.
First things first.
Jag ska göra om den här bloggen med sitt depp utseende, vad har jag, 3 läsare?
(hint, ni som läser men aldrig kommenterar, nu kan ni berätta att ni finns!, endhint)
Men jag tänker fortfarande inte äta.
Ääääääckligt.
Åh ja, kattungen ska heta Medea. Helst vill jag att det ska vara en Scottish Fold men de är veeeerkligen ovanliga.
Nu ska jag klä på mig och bli levande!
