SUNDAIS IZ NAO DED DAIS
workingMusik: Stinky Stuff - Kimya Dawson
Ah, en sådan dag. Horribel och udda. Och det var faktist en söndag, haha!
Skämtet ligger i att jag var rädd för söndagar när jag var liten. Jag började gråta som tioåring när jag såg söndagsöppet. Mamma trodde att jag kom in i en känslig ålder (det finns tydligen en hel del skrivit om "den fundersamma tioåringen" - tydligen ett öppet problem, who had thunk it?) och pappa trodde jag var rädd för skolan som kom på måndagen.
Enligt mig var det ett mellanting mellan båda.
Jag var bara en orolig tioåring med sömnsvårigheter och som många andra brukar det rekommenderas viloband och mjölk med honung och bestämda röster.
Jag minns aldrig vad som hände sen bara att jag gömde vilobanden eftersom de alla hade RAPEVOICE, mycket skärrande.
Haha! Vilka minnesbilder jag får. Och jag kan fortfarande inte ens titta på någon gammal inspelning av söndagsöppet, hahaha vilken udda fobi att gå omkring och vara rädd för söndagar.
Men som dagen var idag kan jag mycket väl återuppta den rädslan. Jag somnade runt 00:30 (jag kan ALDRIG somna tidigt när jag har morgonpasset) och vaknar 02:40.
Nattbussen går 02:57 och går en gång i timmen.
Jag är 10minuters cykelfärd från hållplatsen.
Jag slänger på mig min klänning och trosor trycker ner resten i väskan, upptäcker att pappa flyttat på cykeln, cyklar på 3 minuter ner, håller på att dö i trappor, upptäcker att bussen inte kommit ännu.
Då ställer jag mig i ett hörn och drar på mig tight, kammar håret med händerna och sätter upp det, hittar mobilen i fel fack och sätter på mp3:n, gräver fram busskortet.
Sen så fick jag njut av att sitta med massa fyllon på vägen dit men tack gode gud hade pressbyrån öppet så jag kunde köpa något att äta och en deo.
På jobbet går det iallafall bra (sätter på mig BH på en toalett) och jag kom hem bra. SEN SOV JAG.
Och jag hann rösta efter det!
Mycket bra, jag hade ju faktist tagit reda på saker inför detta.
För övrigt är jag rätt emotionellt skadad med mer problem än vanligt i familjen.
q
Jag önskar verkligen att jag kunde åka bort någonstans i sommar...jag behöver semester från ALLT.
Jag känner mig som en blöt och möglig handduk och dessutom är mitt emotionella centrum i hjärnan helt felkopplat, jag vet inte om det beror på allt som hänt, sömnnbrist eller om allt jag begravt genom åren sipprar igenom.
Jag ve bara att jag kan bli så fruktansvärd arg för minsta lilla, min folkpanik har gått över till manisk (och jag jobbar på arlanda folks, det är konstant hyperventilering).
Samtidigt så kommer jag bara hem och grinar för minsta lilla.
Helt stört.
Jag kan ju passa på medan jag klagar och är allmänt bitchig, jag verkar ha utvcklat någonslag bacillskräck. Allt är så fruktansvärt klibbigt därute och det känns som det riktigt kryper i händerna.
Jag öppnar dörrar med armbågarna för guds skull! Dessutom så utnyttjar jag alla toaletterna och tvätta sig på arlanda och om någon har varit och fingrat på mitt tangentbord vill jag helst svepa av det.
Jag kommer iallafall klara mig från vinterkräksjukan iallafall, haha!
Det känns som jag tappat kontrollen på något men jag vet inte vad. Det känns om något spiraliserar utom mitt räckhåll utan att jag vet vad det är.
Jag har ju koll på jobbet, jag träffar ju vänner (med undantag för den den här bomben i helgen, men) just nu så mår min familj (nåja relativt) bra, ingen ska någonstans, jag håller på med mina små projekt...
Vad har jag glömt? Jag är säker på att det är något som försvinner utan att jag kan se det...
Nu ska jag ta lite te och några Valerina Forte och ha en god natts sömn. Med detta sätter jag punkt för den här knasiga och sjuka veckan och börjar om på nytt igen imorgon.
Låv Jö All.
(jag ringer)
maybe. om jag kan ta upp telefonen utan att grina.
Mycket av dina nytillkommna problem kan bero på sömnbristen. Det tar mer än några timmar för kroppen att komma i balans igen, särskilt efter flera dagar med mycket lite / ingen sömn, särskilt om det är så få timmar att kroppen inte kommer in i djupsömn och får stänga ner allting ordentligt litegrann. Sömn är så otroligt viktigt för att man ska kunna fungera.
<3 hör av dig, vi ska äta sushi på torsdag.
jag upptäckte att jag sover sämre när jag druckit te på kvällen, den där lilla lilla gnuttan koffein gör sig påmind... Så drick inte det!
Men försök att göra dig redo för sängen tidigt. Om du ska ta en buss ca kl 03.00, så kanske vakna 02.00 är lagom?
Och så behöver du sova 8 timmar, så egentligen skulle det vara bäst om du somnade kl 19.00. Det är lite för tidigt kanske, men försök att göra dig redo för sängen vid 20.00 (ta valerina redan 19.00!) och komma i säng senast 21.00.
Det kommer vara svårt i början, men bli lättare efter att du vant dig. Och se till att gå och lägga dig relativt tidigt även när du INTE arbetar, så att rytmen inte förstörs.
Allt som hände i helgen är hemskt, men det är inget som inte går att lösa. Som jag sa förut, bakom varje moln så skiner faktiskt solen.
