Zoftis

Humör:  crappy

Musik:  The Book Report - You're a good man, Charlie Brown

(Charlie Brown skulle vara Snobben på svenska det. Ja det finns en musikal baserad på snobben! Eller, Charlie Brown)

---

Håhåjaja, jag har utvecklat udda vanor. Klockan är nu 23:32 och jag kan inte sova igen, trots att jag aldrig sov igår.
Jag lever på sockret från muffinsen som jag och Dempa bakade.
Antar jag.

Det är svårt att hitta mellanlägen för mig nuförtiden. Antingen är jag glad eller så är jag deppig.
Jag förösker verkligen inte dela in mig själv i olika personligheter/människor, men ibland känns det som att jag har typ, två,tre väldigt motstridiga viljor på hjärnkontoret.
Men jag vill inte erkänna dem, då tänker jag bara på det.

---

Just nu är det cirklar.
Sömnig->kan inte sova vid det tillfället, dricker då koffein,äter socker->blir vaken->bör sova->kan inte->är vaken->till sist sömnig->kan inte sova vid det tillfället, dricker då koffein,äter socker->blir vaken->bör sova->kan inte->är vaken

O.S.V

Det jobbiga är att jag är tillräckligt vaken för att ge mig själv skam över att jag inte gör något nyttigt men är för trött i sinnet för att kunna ge skam.
My brain works like that.
Därav de osammanhängande orden kl 4 på morgonen igår.

---

Imorrn ska jag iallafall få saker gjorda och ta mig mod att börja arbeta med barn på vikariepoolen igen, trots alla mina, eh...motvilligheter.
Anledningen till att jag tycker illa om det är...?
....
Jag är inte säker, någon slags människofobi tror jag.
Jag tycker inte om att sitta och bevaka och se att ungarna får i sig sin lunch ordentligt och sen skämmas över att "mina" barn inte äter ordentligt med Lunch/Mellis och vara rädd för att föräldrarna skäller ut en för att ens barn inte ätit ordentligt.

Och barnen springer,springer,springer ute, och du står,står,står och bara väntar på att de ska försvinna och dagen ska ta slut. Sen kommer insikten om att du ska göra PRECIS samma sak imorrn.
Jag vill få min skit gjord och gå!
Jag vill inte röra vid ungars snor och bajsbakterier och säga åt någon som totalt skiter i vad jag tycker vad de bör göra.
Samma sak med förståndshandikappade där jag jobbade. Det var en evig väntan och att samtidigt äta lunch medan du måste se till att inte någon annan sväller av misstag är...
bara så...

Jag vet inte, för mig är det ångest i allafall, alla dessa människor som man måste hålla koll på.
Om och om och om och om igen.
På dagis känner ungarna iallafall igen dig dock....

---

Och vår granne välte nyss vår blomkruka.
Ja. Utanför dörren (mitt fönster är alldeles brevid)
Min bleka feja upplyst av laptops blått sken väntade han nog sig inte.

---

HJÄLP BTW
Ni alla som har en blogg, ni behöver inte kommentera på detta inlägg, men kan ni se till att era blogg adresser syns i kommentarsfältet iallafall?
Just den här laptopen har inte era bloggar på favoriter och jag kan inte lägga in nya. Min egen laptop behövde blåsas om, så att direktlänkar till era bloggar vore underbart!

---

Förresten på tal om Hjälp (Klockan är 23:51 nu btw).
Jag har typ återupptäckt min mobil och att jag GILLAR att prata i den
Så nu tänker jag anstränga mig att försöka svara jämt...så ja.
Detta är typ en uppmaning att slå en pling. ENDA gången jag inte svarar är avstängdhet eller toalettbesök.
Varför tror killar att det är ok att prata medan man hör dem strila? Effing disgusting....

Jag pratade 1 timme och 11minuter med Jess och ändå slog inte notan rekordhöga nya höjder.
Så förvänta er en ny form av teleterror.
HumHum ^^