Zoftis

"Lite trasiga å Lite knasiga..."

Det är en populär mening i Trasdockornas sång. Trasdocckorna är ett gammlt TV-programm.
Det handlade om dockorna i en stor dock fabrik. De trasiga, konstiga dockorna.
Dockorna som blev fel.

I Teaterettan så tyckte vi att den definierade oss, just den meningen.
Vi la vikten på "Knasiga" då.

Nu, i trean, så skulle jag aldrig anat hur rätt vi hadde.
"Lite trasiga å Lite knasiga..."

Vi är trasiga.

Vi är glasflaskor som slår emot marken. Vi är trasdockor av glas och vi splittras snart.
Vissa av oss har redan sprickor (ärr...) som vi själva eller den vinande luften åstadkommit på oss.

Vill jag se oss alla sluta skolan. Slår vi marken då? Vi trasiga och knasiga?

Varför kan vi aldrig komma på fortsättningen efter "lite trasiga å Lite knasiga"+

Vi slår snart marken.