"Doesn't take much to rip us into pieces"
Humör: blah
Musik: Little eartquakes - Tori Amos
"Mister, Life is SWELL!
In a padded CELL!"
"a'law a'law a'law" Jag lovar att jag läste en engelsk bok där författaren skrev en karatärs skratt så.
Nu sitter det fast i huvudet i mig.
Jag har kommit fram till att det var nånting fel med januari. Efter flera konversationer med människor så verkar det ha varit något i luften.
Vi sjuka blev ännu mer sjuka, vi föll tillbaka till gammla självskador och ångestar. Jag tror att det är kylan och att solen inte riktigt TAR, fattar ni?
Solen är blind, tittar på en igenom ett filter. Varje gång jag väntar på bussen så måste jag ta av mig skorna och massera igång tårna.
Och mina demoner, nafsandes och hungrandes så skriker de.
Har jag inte åstadkommit något? Var ni inte borta?
skriker jag.
Haha, inget försvinner.
Så jag tog tag och det tog tid och var svårt. Men för att markera att det var en ny månad imorrn så storstädade jag lägenheten och gjorde nya löften.
Och fick en till novell klar.
Det artar sig.
Men tydligen var inte bara jag effketerad av januari eftersom flera andra människor kände det med.
Oroa er inte längre guys, imorrn är det februari...
...
...jag ser ingen lycka i det.
Åh Gud jag vill men vet inte vad.
Jag vill
Jag vill
Jag vill ?
Fortsätt skriva dina noveller så får vi se.
Kommentarer
Postat av: Johanna
du borde ha en stor eloge för att du orkade med att gå upp så tidigt när du jobbade på arlanda. är verkligen imponerad, förstår att du var död efteråt!
tröjan är från märket aeropostale, ingen aning om affären i sig heter så eller om det bara är ett märke. var den tröjan pappa köpte till oss i julklapp och han minns ju inte vilken affär han var inne på ^^
oh ja, det är verkligen lugnet före stormen! fernando var där också så ja, du kan ju tänka dig hur det var :P
Trackback