Zoftis

Mina händer luktar kaffe.

Kaffedoften är där för att jag dricker kaffe religiöst, det håller mig uppe och säger ”lite till lite till”.

Jag kan dansa till rock och musikaler från min laptop med hjälp av kaffe.

~

Min mun smakar alltid mint och blod.

För jag vill inte ha kaffegula tänder, mycket farligt, inte attraktivt och inte många leenden besvaras då, farligt, farligt när man vill lära känna nya människor.

Så jag borstar tänderna hårt, försöker pressa in tandkrämen, bränna in den i tandköttet och i de vita nerver som är tänder. Och tandköttet blöder, gör skummet rosa och när jag spottar så rinner alltid en liten bäck av blod ner för min kind från min mun.

~

Mitt hår luktar rök för en av mina nyvunna vänner är rökare och för att hon inte ska bli ledsen och för att jag så gärna inhalerar cancer sitter jag bredvid henne och röken fastnar i mitt år och smultronshampoot som jag använder är så billigt så den lukten fanns aldrig där till att börja med. Ibland saknar jag hur Jessicas hår luktade fruktis och hur jag fick dofta in det för jag älskar nytvättat fruktisdoftande hår.

~

Mina ögon är alltid lite trötta för jag går ut på natten bland gravstenar och sedan länge döda människor för de försöker inte bli mina vänner och jag försöker inte bli deras.

Jag drömmer att jag är stressad och inte kan mina repliker och när jag vaknar så vaknar jag med ett bultande hjärta som aldrig saktade ner i sömmen.

~

Min hud är ren från igentäppta porer och glänser lite av många eftermiddags sittningar i köksfönstret där jag tillsist somnar och kan slå mig illa om jag skulle ramla ner.

Och medan min hud insuper nyttiga solvitaminer så ramlar glansen av mina ögon av, rökdoften blåser ur håret och min mun smakar av hallonsaften som får ackompanjera mig i fönstret.

Mina händer luktar bara av metallvatten och svett av solvärme och hela min kropp kommer till ro när den är så lugn.

Alla borde ha ett köksfönster i solen.