Zoftis

Humör: working


Musik: Hide and Seek - Imogen Heap

---

Tar en liten paus från hemuppgiften för att skriva strunt.




En gång i tiden pekade folk på mig och sa

"Haha, titta på den. Hon är så blyg och allt vi inte behöver oroa oss för att bli!"

Sen så gick några år och under tiden blev jag lite galnare. Sen pekade folk på mig och sa

"Ehh, hon är allt jag inte vill vara, rädd fet och galen"

Sen så gick ytterligare några år och jag tuggade mjölkchokladspaket och var ännu galnare

"Akta er!"

skrek de då.

Nu verkar de inte längre veta vad de ska säga längre.

---

Jag har lärt mig, att har man tillräckligt allvarlig attityd när man arbetar med uppgifter men tillräckligt avslappanad attityd om allt annat så blir man betraktad som cool och livsvan här på universitet.

Fnyser man åt verkliga livet och kommer med små observationer är man fortfarande cool, livsvan och lite obskyr.

Sedan om man lägger på en dos "jag bryr mig inte om vad andra tycker om mig" då hälsar många på en.

Jag behöver inte ens skådespela. Det känns som jag äntligen är allt jag vill vara. Men alla omkring mig är så nervösa. Kanske för att de inte har en blogg med snälla kommentrarer?

De är facebook människor, måste ständigt ha en status och visa att de lever. En blogg är bättre, där kan man tänka och forumlera sig, tänka efter och inget krav på foton eller inbjudningar görs.

En teori bara.

Åh de roar mig. Och åh jag längtar hem för att prata med "riktigt" folk, för de verkar så overkliga här, ingen som har ärr eller piller erfarenheter.

Det är som i boken "Zebraflickan". Hur mycket hon än vill prata om normala saker så känner hon bara till historier om psykhus och rymningar.
Man pratar om det man kan, eller hur?

Nåväl, även om jag inte hadde det så verkar det som folk ändå skulle betrakta mig udda. Jag har inte deras lust till att dricka varje helg eller läser deras böcker. Här måste man läsa fantasy ELLER Henning Mankell. Varför finns det så få mellanting?

Sen är det hela Facebook saken.

Facebook och Fest. Så lite de tycks leva för här. Nej, jag bara överdriver för att det är en mörk kväll och jag är trött och då blir det så. Men det roar mig

Tillbaka till min hemuppgift, nu har jag haft en lång paus.