Sandras Bussfunderingar Del 3 - Sanningen om Borås

I Borås ligger allt "mitt i". Det är en "mitt i" stad. Här ligger systemet, här ligger Ica, här ligger din el leverantör, här ligger högskolan.

Som han skröt representanten från högskolan! Som de alla skröt!

"Allt finns här!" "Ni har allt här!" "Här ligger allt mitt i!"

Det tog ungefär en dag för mig och Anni att lära oss att hitta i Borås. Allt låg "mitt i."

Allt fanns, allt är här.

Varför skulle du någonsin behöva lämna Borås? Varför skulle du någonsin vilja lämna Borås?

Varför skulle du någonsin vilja lämna Borås?


När en av de blivande eleverna frågade om uteställen så visste representanten precis.

Här går de äldre. Här går de yngre. Här går man för prisernas skull. Här går man för matens skull. Allting ligger mitt i.

Han hade bott och studerat i Borås i sju år. Hur kan man leva sju år i en stad där man lär sig hitta på en dag?


Jag förstår inte varför ingen får lappsjuka i Borås. Tar en yxa och försöker slakta sin väg ut. Skrika och hugga sin väg ut. Hugg ner Ica och deras snabbkasse system.

Hugg ner Systembolaget och deras lådviner. Hugg ner dem alla barr för att finna...

det går inte att lämna Borås.


Du kan inte lämna Borås. Det suger in dig, som ett svart hjärta som suger in syrefattigt blod. Men du kommer inte ut, du fastnar i aorta, du fastnar, du kan inte komma ut.


I Borås finns det väldigt många caféer. Och frisörer. Alla ligger "mitt i".

Fast de flesta var inte öppna när jag och Anni var där. "Ägarbyte" "Tillfälligt stängt" "Ny Affär kommer snart".

De försöker lämna.


Vad gör man i en stad där allt är mitt i?

Du går upp på morgonen. Du äter din frukost. Du går och köper mjölk till ditt kaffe. Du går och lämnar mjölken hemma. Du klipper dig för sjätte för sjätte gången den här månaden. Du äter pastasallad på ett café med dina vänner som ser allt mer jagade ut.

Du går. Du läser. Du jobbar. Du dricker ditt kaffe. Handlar din middag. Du äter din middag. Du går till stället man går för priserna och super dig full. Du går hem.

Innan du somnar kramar du kudden och intalar dig att morgondagen kommer att bli annorlunda.

Vem vill lämna Borås?


Det finns en studentgrupp lärde vi oss, vars ända syfte är att åka till Göteborg på mini semestrar. De är symbolen för alla människors hopp i Borås. Vi KAN lämna, vi KAN gå!

Men de måste alltid komma tillbaka till Borås.

Här bor de, här studerar de, här lever de, här handlar de, här super, de, här gråter de.

Antagligen vet de om att de också kommer dö här.

Det finns en kyrkogård i här.


Inte ens de döda ska lämna Borås.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0