Zoftis

Den som ändå fick dö en hjältes död.
"Hennes huvud kroosades" "Jo men hon räddade sin lillebror och hon är ju så liten..." "Hon är en hjälte"
Folk skulle se på min grav med respekt, se min organdonation som ännu ett hjältedåd.
"Hon hadde en tigertattuering, en riktig fighter, som sin tiger"
De skulle älska mig!

Eller om jag fick dö olyckans död. "Hon skulle bara över övergångsstället!" "Världen är grym!" "Hon hadde en framtid!"
De skulle sakna mig.

Men detta, detta skamfulla jag tänker på nu, det skulle folk sopa under mattan, skämmas för att de inte såg, skämmas för att de inte gjorde något, skämmas för att de kände mig.
För jag tänker på det nu. Jag har nästan ett datum.
Ifall jag inte finner något som tilltalar mig på Sacomässan...

El Finito.

Jag har planerat det. Jag ska ringa in sjuk från skolan...och kvällen innan och natten ska jag skrivit något slags brev och rensat min data från sådant jag inte vill ska hittas.
Jag ska avsluta mina internetkonton, men jag ska rädda dikterna från Sockerdricka.
Jag vill inte att lösenordet ska listas ut.

Sen, ska jag ta på mig bekväma varma kläder. Jag ska ha letat upp en hög byggnad.
Kanske köper jag cider på vägen.
Jag ska inte anklaga någon i mitt brev.
Jag hoppar...

Låter det hemskt? Jag har distans från det nu, men förut var det en sådan bra idé.
Det kommer tillbaka till mig nu.

Varför?
Jag är för dum för att...existera. Leva är ett dumt ord.
Livet är en jakt mot döden, hur som helst.
Jag är inte smart.

Jag får bara bra betyg i Svenska och Teater, men i teatern får alla.
Vad kan svenskan hjälpa mig? Dessutom är det jag skriver tråkigt och min teater faller inom samma genre.
Jag kan inte få bra betyg, ännu mindre skaffa något högskoleprov!
Varför säger annars alla andra jag är söt men långsam...?

Ni säger att det är skämt nu, att jag är bra men det är inte samma sak som smart!
De andra gör sitt höhskoleprov, de är smarta...jag? Jag är bara snäll.

Inte ens vacker. Jag ser inte ens bra ut på kort.
Jag är fet, ful. Får alltid röda ögon.

Jag försöker inte tracka på mig själv så mycket, men sanningen är ju alltid närvarande, eller hur?
Kära läsare, eller hur?
Ni är tysta.

Jag tappade tråden...jag är inte smart, just det.
Vad spelar det för roll att jag är snäll? Snäll är ett annat ord för Naiv OCH DET VET ALLA!
Jag skulle aldrig överleva ute i riktiga världen.

Samtidigt tycker jag inte om tankarna på att avsluta.
Jag vill hemskt gärna prata av mig, men det är försent nu.
Jag är 18, det finns ingen tid för det! Jag ska ta hand om mig själv, jag kan inte få problem nu!
Jag hade min chans, eller igentligen inte, för då skulle jag bara förstöra allt
Genom att berätta hur jag mår.

De säger att självmord är de feges väg, att han hamnar i helvetet. Ja, enligt kristendomen.
Man hamnar inte med Judas, vilket är synd, jag skulle gärna vilja prata med honom.
Han är så missförstådd.
Vad jag läst så valdes han att förådda Jesus, det var hans öde utpekat av Gud.
Och nu pinas han i helvetes innersta cirkel.
Ja om man lyssnar på Dante.

Så jag antar att våra bloggsessioner fortsätter ett tag till.
Vi får se.